Trodde aldrig att jag skulle hamna uppleva dagar lika de vi nu lever i. Instängda i våra hem , gränserna stängda både inom landet och utåt. Dagar då vi upplever en rädsla som inte går att beskriva , rädsla för en osynlig fiende som hotar oss alla , Corona viruset .
Vet inte om det är allt det andra som hänt mig under året som gjort mig extra känslig, men upplever detta väldigt tungt. Inte kunna ta hand om min mamma , se mina barnbarn eller överhuvudtaget göra det jag vill. Börjar tom tro att att jag flippar ur , inte klarar detta ??
Vi mänskor är lika sköra som dessa små Blåsippor .
Handarbetet har alltid varit mitt sätt att koppla av och nollställa tankarna , men inte ens det gör mig glad för tillfället . Märker mig sitta med stickningen i famnen och bara stirra nånstans i tomma intet.
Öppna tv eller en tidning kan man inte göra, för det enda som kommer överallt är bara gällande Corona . Missförstå mig inte, detta är en allvarlig sak det vet jag, men börjar nog litet och fundera om medierna gör det ännu värre än det är ? Vågar inte ens mera själv hosta , för genast är jag säkert på att NU fick jag det . Annars skulle jag inte ens ha tänkt på att hostat .
Våren kommer med storm steg och vi har kunnat njuta av ett härligt väder . Tur så bor jag här mitt i urskogen och har min egna gård , som gör att jag kan njuta av våren. Senaste i morse var jag på promenad med hundarna och mötte inte en själ, mao var det lätt att hålla 2 m avstånd till alla .
Fast jag nu inte är den mest sociala mänskan , så börjar tom jag sakna andra mänskor . Mest av allt saknar jag mina barnbarn och barn . De minsta ser jag inte alls , med de andra kan jag prata video samtal med . Kanske först i sommar få ta dem i famn igen , står inte ut med detta !! Min stackars mamma sitter instängd helt allena , får inte ens gå ut genom dörren . Är så ledsen för hennes skull :(
Tur har jag min finaste H . Han tröstar mig då jag gråter , han håller mig i handen , han bara finns där för mig. Han och hundarna håller mig i liv just nu .
Kanske jag tar fram handarbetet igen , andas djupt och tror att allt blir bra igen.
Visst har jag trots allt fått en massa färdigt , tex en mössa och dessa pulsvärmare.
