onsdag 21 februari 2018

Ljuset & tystnaden

Dessa två har blivit viktigare för mig, år för år. När oktober börjar dra mot sitt slut och mörkret sveper in oss i sin tjocka filt, slutar jag och fungera normalt. Går omkring i en dimma som ibland känns så tjock att jag inte vet hur hitta ut . Känns som om jag satt i en småvarm bastu och bara dåsar. Ögonen hålls inte uppe efter kl 7 på kvällen , ut vill jag inte ens tänka på att gå . Dimman lättar ifall snön kommer , snön som lyser upp landskapet med sina gnistrande små kristaller. Då känner jag att jag igen kan andas och orka med saker o ting. Tyvärr så är det inte alla vintrar vi får njuta av den lyxen nu längre här i södra Finland och det gör mig ledsen.


Snön hämtar med sig ljuset och även tystnaden. Det finns inget bättre än att gå ut på promenad då snön täcker marken. Alla ljud är dämpade och det känns behagligt . En tidig söndagsmorgon kan jag gå i1,5 h utan att träffa på en enda kotte eller bil.


Går inne i ett landskap som smeker mig med sin tystnad... följer min stig , stigen jag i 50 år gått , men ändå så ser jag varje gång en ny skönhet i den.
Ser en massa spår i snön och vet att jag har sällskap runt mig, men de är helt tysta .Tystnaden bryts då jag går genom ett litet "samhälle" där de små gårdarna omges av hagtornshäckar och inne bland de skyddande kvistarna hörs ett kvittrande utan like .  Sparvarna sitter där i skydd och huttrar i kylan.
Tystnaden behövs efter en dag på jobbet i ett landskapskontor, där en massa "oljud" irriterar mig hela tiden . Undrar om det är så effektivt med denna typs kontor ? Säkert för en del av oss, men jag är mera produktiv i tysthet . Hör mina egna tankar 😄


Tystnaden har inte alltid varit min vän , snarare tvärtom tror jag. Minns tider då jag inte kunde göra nåt om huset var helt tyst , minns tystnaden som skrämmande, lite hotfull . varför så vet jag egentligen inte ? Men idag är den min absolut bästa vän. Sitter i stolen med min stickning , enda ljudet som hörs är ett snusande av en liten svart nos där bredvid mig. Kölden knäpper i vårt gamla hus och får mig att studsa till , men detta ljud gör mig bara glad ❤

söndag 11 februari 2018

Vändag & alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag firas igen den 14 och som så mycket annat härstammar detta firande från USA , där dagen firas  med pompa och ståt , samt  genom att spendera en massa dollars. Här hos oss har den mera fått formen av en vändag , vi är ju inte så duktiga på att visa våra känslor. Jag tycker  ju att alla dagar borde vara vändagar , eller alla hjärtans dag . Vi har så bråttom att försöka leva det perfekta livet att vi glömmer att ta vara på det viktigaste i livet , våra kära och våra vänner.


Mina döttrar, små gullena och mina föräldrar  är de käraste jag har och dem vill jag gärna minnas med ett kort och nåt smått till vändagen. Hoppas att de vet alla dagar hur mycket jag älskar dem . Till det behövs inga gåvor ; endast ord, närhet , tid och lite kramar.
Finaste H , han som finns där i min vardag. Älskar honom 💕 Ofta tar man varandra för givet ,  detta något vi borde ändra på . Krama om varandra, säg att du älskar och visa att du uppskattar . En dag kan det vara försent.


Min bäst vän har mörkbruna , nästan svarta ögon , och  blicken följer mig överallt . Min bästa vän  kan läsa mig som en öppen bok, hon vet när jag är ledsen och då får jag en våt puss över hela ansiktet. Tårar som jag ibland fäller  , slickar hon varsamt bort och då hon lägger huvudet i min famn , glömmer jag  de flesta bekymmer. Hennes våta / kalla nos puffar mig vaken på morgonen och svansen viftar som en tok , då hon lyckas få mig upp ur sängen. Små tassarna följer mig följer mig i ur och skur , alltid vid min sida. Ingen skillnad om jag varit borta i 10 min eller 10 h , så är jag alltid lika välkommen tillbaka.  Ordspråket nedan säger allt


"Whoever says that
diamonds 
are a girl's best friend
never owned a 
DOG "


I år fick jag en vändags gåva litet i förskott , skall bli svärmor igen . Nr 3 förlovade sig och får en till härlig svärson 💕




torsdag 1 februari 2018

Salig röra ,

råder i vårt hus . Nr  2 köpte ny lägenhet, men den är inte helt färdig ännu, så hon och Lumi-hunden flyttade in till oss . Skoj att ha henne här, men det finns en massa saker på fel ställen :)
Veckoslutet gick i ett huj , då vi flyttade hennes saker till ett mellanlager. De som hyr ut lager påstår att 54 m2 skulle rymmas i 5 m2 lager , men som tur trodde vi inte på det . 7 m2 och smockfullt!

 Snart har vi samma rumba framför oss igen , då prylarna skall från lagret till lägenheten, puust ! Nu önskar jag nog verkligen att alla skulle hållas på plats en tid , min rygg gillar inte detta med att flytta. Nya lägenheten är belägen nära oss , så blir kortare väg att hälsa på. Skoj att ha henne här hemma , har promenadsällskap och någon att prata med på kvällarna .


Undrar hur min vardag kommer att se ut när även nr 4 lämnar boet? En massa mindre disk , mindre tvätt och mindre att plocka undan , men ganska tyst kan jag tänka mig . Vi får se när vi vet hur det blir , den dagen den sorgen . Citat jag hört under årens lopp :)
Tänkt att det redan är februari , blir inte klok på vart tiden går? Eller visst vet jag; i dagens Hesari är det en artikel om hur man uppfattar tiden olika i olika åldrar . Och det är vi gamyler som tycker att tiden rusar iväg , pga att" tiden finns i större bitar "och därför tycker man att det ryms mindre enskilda saker dit  ?? enkelt eller hur ??
Salig röra eller rättare sagt yra är det där ute just nu ! Snön vräker ner , tur jobbat distans idag men H är som bäst i Hesa,  nr 3 på väg på kryssning och H för dem till färjan. Minsann  inga vackra ord han just hade att säga om trafiken där. Jag gillar ju snön , dämpar alla ljud och hämtar ljuset med sig .