Minnen dyker upp dagligen,
minnen om pappa .
Det är 4 månader sen jag sa farväl ,
och ännu känns allt lika svårt.
Små saker i vardagen
kan göra att ett minne dyker upp
och då flöder tårarna igen.
Förde hem matkassen till mamma ,
på bordet såg jag pappas glasögen .
Precis på det ställe som han lämnade dem .
Gick i en dimma hela dagen,
saknade var så stark
att måste åka för att hälsa på ,
till gravgården.
Sandudds gravgård är så vacker .
Massor med blommor
Saknaden är större än jag
nånsin kunnat tänka.
Nätterna värst ,
då väller alla dystra tankar över mig
som en tsunami.
Berättade om detta till dotter nr 3
och hennes svar var så här
" Så småningom måste man gå vidare.
Inte glömma , men låta sig själv andas
och gå vidare.
Det skulle Moppa ha velat och hoppats
att vi alla gör.
Vi säger med Väinö ( mitt minsta barnbarn )
varje kväll gonatt till Moppa efter aftonbönen
och vet att han hör.
Vi minns och tänker på honom en stund,
och så somnar vi "
Vilken klok dotter jag har 💗💗
Porkala udd.
Havet ger mig en frid och därför söker jag med ofta just hit.
Skall försöka följa hennes kloka ord,
för vill inte vara denna bittra kärring jag är just nu,
som inte ser det fina jag har runt om mig.
En kall nos puffar på mig
och de vackra ögonen tittar frågande på mig.
Varför är du ledsen ?
En våt puss får det att kännas lättare igen.
Tillsammans tar vi en tur i trädgården
och ett litet leende kommer på mina läppar.
#pelastapörriäinen
Rädda polineraren genom att bjuda dem på en coctail !
