söndag 30 september 2018

Barnbarn & svampskog ,

Båda det bästa jag vet :)
Barnbarn den största lyckan som finns.
Mumma - när jag hör ropet , fylls jag av lycka.
Små händer som håller hårt i min.
Små händer som hinner med en massa,
allt är så kiva att peta på.
Små händer som ofta är smutsiga ,
fulla av spår av lek.
Små fötter som springer hit o dit ,
som ibland inte hinner riktigt med och
då faller man omkull.
Mummas famn duger bra att trycka sig in i ,
och en puss och kram brukar fixa det mesta.
Små munnar som pratar på hela tiden,
pratar om allt mellan himmel och jord.
Små munnar som frågar en massa ,
ibland även sådant mumma inte kan svara på.
Tex varför finns det maskar ? jaa ??
Så munnar som pratar flytande svenska & finska,
klarar sig överallt.
Och detta helt gratis ! jösses så glad jag är att
vi bestämde oss att prata finska med dem .
Små gullen som gillar skogen lika mycket som jag.
Att gå omkring i skogen är nåt vi gjort
ända sedan de varit riktigt små.
Ofta kombinerar vi det med picnic ,
helt nära  i vår "egna " skog .
Detta veckoslut blev det svampskog,
vilken lycka när de hittade de första trattisarna helt själv.





Minsta gullen plockade kottar och hon vari lika glad över det.
Tillsammans med Mofa rensade de sedan svamparna,
och dessa skulle sparas så att mamma och pappa sku se dem.



När dessa små gullen kommer för att stanna övernatt,
så är det bastu , gott att äta  , nati saga + super frukost
som gäller . Jätteviktigt att inget glöms bort.
Detta veckoslut lyssnade jag inte på nåt hemskt ,
istället låg jag och lyssnade på små andetag.
Höll i små händer och kände hur spänningen inom mig släppte ,
kände att jag vågade somna ,
för att vakna till att nån viskar "mumma " i mitt öra.
Dessa 3 är mitt allt , älskar dem mest i livet .





söndag 23 september 2018

"vem skall trösta knyttet ?"

iiiik, iiiik , vaknar med ett ryck
det är ugglans jakt rop som väckte mig.
Skriket är högt och skrämmande.
Hjärtat tar ett par extra slag och hundarna morrar dovt .
Nåt farligt är på gång.
Försöker hitta en bra ställning och somna om,
men vet redan nu att det är kört.
Tankarna börjar vandra,
hit och dit.
Cirklar runt, utan nåt mål.


Detta misslyckade foto beskriver mina tankar .
Igen en natt utan sömn,
vet inte längre hur månte i rad,
men många är de.
Lyssnar på H:s djupa andetag,
blandade med ett par snarkningar.
Inget väcker honom.
Hundarna trycker sig närmare mig ,
och snart sover de sött vidare.
Mörkret runt mig är kompakt,
endast brandvarnarens gröna ljus blinkar till.
Vinden susar ute,
nu då och då faller ett ekollon ner på bilen , tjong.
Swisch ! ... det var ugglan som flög förbi fönstret,
troligen men en oskyldig liten mus i näbben.
Tik-tak ... klockan i tamburen tickar på i jämn takt.
Märkligt hur alla sinnen är skarpa i mörkret ?
Känner hur hela jag är spänd.
Bitit tänderna så hårt ihop att får knappt upp munnen.
Axlarna värker och känner hur huvudvärken kommer smygande.
NU borde jag genast stiga upp och ta en cocktail med piller,
annars klarar jag inte av morgondagen.
Skulle inte orka ... men har inte alternativ .
Stiger upp och smäller tårna i dörrkarmen.
Svär och smärtan får tårarna att börja rinna.
Tröttheten , alla dystra tankar , huvudvärken...
bägaren rinner över.
Ett svart hål vill svälja mig.
Varför känns det så här , vad händer ?
Får inget grepp om mina tankar och känslor?
Stirrar ut i mörkret, länge


Plötslig ser jag nåt..
en liten strimma ljus.
Det kommer alltid en ny morgon.
Likt solen gäller samma för mig,
stiga upp 
och se allt det fina jag har omkring mig.


"dagen gryr , mörkret flyr "




Lumis leksak ... vi har nåt gemensamt,
denna stackars leksak o jag








söndag 16 september 2018

Full fart

hela veckan och hade tänkt mig att BARA vara under veckoslutet , men nehe.
Jobbet förde mig igen till Österbotten och denna gång hade jag finaste H och hundarna med mig. Söndag kväll framme i Vasa och där väntade hotell Scandics rum, med jacuzzi och bastu . Hundarna välkomnades med varsin godispåse , som var mycket uppskattade :)




Detta kallar jag för service ; en liten sak ,
men något som en hundägare garanterat berättar vidare :)

Måndagmorgon upp mot Jeppis . Har många gånger tidigare kört dit , men nu då jag hade chaufför kunde jag beundra allt vacker runt omkring mig i lugn och ro, samtidigt som stickorna tickade strumpor . LYX !  Hundarna gav en bra orsak att stanna vid havsviken vid Oravais och utsikten där heter nog duga <3

Viken var full med flyttfåglar längre ut


Tillbaka till Vasa till eftermiddagen och då kom denna skylt väl till pass. Misstänker att både H och hundarna tog det lugnt.


Mimmi ! Hon kollar alla djurprogram från Tv:n :)

Tisdag till Närpes och hem till kvällen . 1000 km , massor med vackra vyer och det bästa var att få uppleva det med mina kära . Tack H att du kom med mig, betydde massor för mig .




Bekvämt ? Lumi har en egen "koja" i bilen, men hon väljer alltid kassen :)


Lankoski, ett fint ställe att dricka en kopp kaffe.

På vägen hem stannade vi "nånstans " vid ett loppis och vilket himmelrike som där väntade. Fyndade en massa , en gammal vattentunna, ett fiske mått , ett tvätt bräde och en massa annat. Och till vilket pris !! nästan gratis :) Bilen helt full , hotade att hundarna sitta inne i vattentunna.

Veckoslutet gick till att pyssla färdigt till det årliga höstjippot nästa vecka . Kokat 100 st knäckstrutar och pysslat de sista sakerna .
Dessa behövs snart igen, reflexerna .

Veckoslutet avslutades med en tur i svampskogen tillsammans med H











lördag 8 september 2018

Sommaren

tänker inte ge upp ,  värmen och det fina vädret fortsätter . Idag visade mätaren +24 grader ! Sommarblommor blommar för fullt , ingen orsak att ens tänka på Callunan eller andra höst arrangemang. Några små tomater försöker ännu orka bli röda i växthuset och gräset växer så att det knakar . Vet inte riktigt vad tänka eller säga ? Hur skall detta sluta ?








Veckan har gått i en berg och dalbana .Många gånger svurit och räknat till 100 , för att i följande ögonblick njuta av alla fina små ting . Något som gör mig helt otroligt frustrerad är trafiken i Hesa  ; man kan/skall inte röra sig med bil i vår fina huvudstad. Antagligen är det meningen att alla skall cykla !  Tyvärr så är vi ganska många som är tvingade att varje vardag komma in till centrum för att få vårt dagliga levebröd skaffade och kollektivtrafiken i Finland är ussel . Skulle nog jättegärna komma med kollektivt , men kan inte ödsla ca 4 h per dag till det , när det med bil tar hälften av denna tid. Antagligen kommer det i fortsättningen leda till att företagen flyttar  utanför Ring III , för att få logistiken att funka.
Mechelingatan varit en potisåker snart i 1 år !

Men visst har Hesa även en vacker sida. Vy från jobbet, kan inte klaga :)

Nåt som sedan gör mig glad är just det att jag bor utanför Ring III , ute på landsbygden :) Får bo mitt ute i ingenting , njuta av naturen och tystnaden. Bor egentligen precis bredvid flygfältet , men just i en triangel där inte ljudet hörs all.  Har vuxit upp med det ljudet, så egentligen reagerar jag inte ens på det. Nån stort fraktplan kan ibland föra litet mera ljud och läkarhelikoptern tar i bland nästan med vår antenn, men annars är det lugnt.



"sielu lepää " säger man på finska, nåt i stil med att  själen vilar  och det gör den nog då jag går omkring här med hundarna och det enda jag hör är en tupp som gal ( klockan 17 ! ) , hästar som gnäggar och skördetröskan som tuggar i sig säden. Jag är lycklig som får uppleva detta <3

litet höst :)