Julfriden

infann sig just , då jag sjönk ner i min stol. Älskar då alla är här , men då är det julstohej som råder. Julen är bäst då det finns en massa mänskor runt omkring, smågullen med tindrande och även lite större gullen.
Ibland så behövdes en tupplur, gällde både mänskor och hundar.

Julgubben hade igen så bråttom , att han inte hann komma in. Ett jättelass med gåvor lämnade han och små gullena var överlyckliga. Stora gullena var glada över de mjuka paket , som tomtemor fixat under årets lopp :)

Strålande sol lockade ut och kunde gå en kort lenkki med Mimmi. Inte en droppe snö och +5 grader varmt ute , kändes definitivt inte som annandag jul!
Då jag kom in så märkte jag hur en tomte sneglade på mig, julduken såg alldeles för röd ut med sin röda rand och detta betydde att det krävdes genast lite fixande.
Fram med vit duk och mina kottar jag fick av tomten , intog tomtarnas plats.

Julrosen in i min nya vas , kottekvistarna tillsammans med renarna istället för krubban och genast var det bättre.

Min lilla tomte önskar god fortsättning på julen .

Julstress

-ett helt obekant fenomen för mig. Tur för annars skulle jag ju ha det året om.
Julen finns ju där inom mig hela tiden och funkar som ett andhål, då det ibland annars känns stökigt runt om mig.
Granen har redan ett par veckor stått grön och grann i stugan .

Har hjälptomtar , samt min egna julgubbe till min hjälp och allt brukar fixa sig.
Tomtarna , speciellt nr 3 , brukar hjälpa till med menyn. Nu för andra året med ett nytt koncept. Kan rekommendera till småbarnsfamiljer.
Julafton brukar väl för de flesta vara en aning "stökiga", väntan på julgubben är lång och efter hans besök finns det inte heller en lugn stund. Därför valde vi att äta lite traditionellt skinka och lådor + lite till på julaftonen , för att sedan satsa på maten på juldagen då det lugnat ner sig. Då blir det julbrunch och man kan säga att bordet dignar av mat. Fisk i alla former har huvudrollen , pastejer, kött, ostar och sallader om varandra är det som gäller. Efter detta så är det siesta hela eftermiddagen, både stora och små.
Min julgubbe brukar uppfylla nästan alla mina önskningar, så antar att jag varit snäll. Just nu håller han på att såga ( och svära) ett hål i sovrumsväggen, då jag kom på att en gammal fönsterbåge skulle passa där. Han tyckte oxå på morgonen att det var en bra ide', men är inte helt övertygad att han gör det längre?
Själv kokar jag knäck och fixar några julblommor,

utan julstress ♡

A dream come true

En dröm jag haft sedan måna många år uppfylldes senaste vecka -fick se Venedig <3
Start tidig måndag morgon , med mellan landning i Amsterdam. Alperna visade sin finaste sida

Breathtaking view!

Framme på Marco Polos flygfält hoppade vi på "vattenbussen" och farten på den hette duga . Plötslig avtar farten och vi glider in i en kanal. Känslan är sagolik, overklig. Sitter helt tysta och är förstummade av skönheten som omger oss. Vi är i Venize !

Hotellet Dei Dragomanni, finns vid en pyttesmal gränd , endast ett husnummer för oss till rätt ställe. Litet och mysigt hotell, med super service.

Genast ut och kolla på allt som finns. Kanalerna är magiska, förtrollande och mystiska. Känner mig som Alice i underlandet. Byggnaderna viskar om förgångna tider, blandat med  dagens vardag.

Katedral klockorna ringer morgon och kväll . Hur underligt det än låter , så inger de ro och en trygghetskänsla. Nåt bestående finns trots allt kvar i denna värld.

Vi tar en tågtur till Verona och åker genom vackra landskap, vinodlingar och bergsluttningar. I Verona gällde det förstås att beundra balkongen där Julia väntade på sin Romeo.

Romeo ♡ Julia

Venedig kan man faktiskt se hela staden genom att promenera, nr 2s mobil räknade steg /km och under hela resan blev det ca 70 km . Inte illa, men ryggen gillade nog det inte :( Enda gången vi tog Vaparetton var då vi åkte till Murano, känd för sina glasbruk.

Venedig är indelad i 6  stadsdelar " sestieri " och vi besökte dem alla. Lyx, vardag och förorter, alla med en egen charm. Nr 2 super på att läsa karta , så jag kunde bara gå omkring och njuta. Genast när mörkret lade sig, ändrade karaktären och atmosfären. Inte skrämmande, men nåt spökligt lade sig över staden. Kanalerna inte upplysta och ibland hoppade man lite till då det hördes "svisch" och en gondol gled förbi.

En helt annan livsstil omgav oss och fick mig igen att fundera. Varför skall butikerna här vara uppe dygnet runt? Vart har vi så bråttom? Varför pratar vi inte med varandra? Ta hänsyn ? Säga tack o gokväll ? Säkert finns det problem i det italienska samhället oxå, men livsinställningen är nog mycket mera positiv.

Fredagkväll dags för hemfärd - hjärtat lämnade jag dock kvar i Venedig.



3.12

är en speciell dag. För 32 år sedan gick vi tillsammans med H till magistraten och lovade älska varandra. Det gör vi väl fortfarande, i alla fall nu och då. 32 år av uppför och nerförsbackar. Finns stunder då vi önskar varandra så långt pepparn växer och helst lite längre, men inte skulle vi ändå villa vara utan den andra. Man vet vid det här laget vad man har , men vet aldrig vad man får ifall man sku byta :) Och vilket jobb det sku vara att börja allt från början ! Det att det känns tryggt tillsammans , att man kan lita att den andra finns där, är det som kärleken bygger på. Lite romantik skulle inte vara helt fel, men det hör inte till H's starka sida. Men kan bara konstatera att jag älskar honom ! Trots att han glömde dagen , eller som han sade " aj är det redan idag ? "

Adventskalendrarna har man redan fått öppna ett par dagar. Smågullenas strumpkalender var relativt lätt att fylla och de får öppna turvis den . Till dem hittade jag små gåvor, men sedan med min stora gulle nr 4 var värre . Jösses så den kalendern blev dyr och tomtemor meddelade att detta sista året , för nu är hon för gammal. Prosterna var ljudliga från nr 4 , medan de övriga tyckte det vad helt rätt. Hon fått under många år öppna den helt allena, medan de andra MÅSTE alltid dela den. Världen är orättvis....

Min adventsstake i år är 4 st grisar. Hade en bild i huvudet, men endast 3 st gisar . Sökte febrilt i alla butiker, men hittade ingenstans en till och tänkte redan ge upp tanken. Som tur har jag världens finaste H , ett par timmar nere i sin " kämppä" och så hade jag 2 st grisar till. De är så fina, helt perfekta ♡