Corona jul

ordet smakar likt en svordom i min mun .

Mina värsta farhågor blev sanna , 

ingen jul tillsammans med mina nära och kära  😭

Jag vet att det BARA är en dag bland alla andra , 

men inte för mig.

Som jag säkert tidigare skrivit , 

så tror jag att jag varit en tomte i mitt tidigare liv.

Upplevt julen som den bästa "årstiden "  

som börjat för mig redan i oktober . 

Njaa , kanske t.o.m. tidigare.

Tomten som bott i mig hela året om, 

har i år  gått vilse .

Hittar inte hen !

Min första jul utan pappa , 

redan detta gör denna jul svår för mig.

Saknar honom så massor

 och inte en dag går utan att jag tänker på honom.

Undrar när det lättar ?

Nu blir det även första julen sedan 1984 , 

som vi inte har våra flickor med oss.

Möjligen nr 4 .

Jag saknar dem alla så massor,

mina flickor, svärsöner och barnbarn.

När får jag krama om dem igen?

Nästa sommar ?

Kanske dags att förnya även julfirandet ?

Jag har ju alltid tagit det förgivet att man vill fira jul tillsammans , 

men så är det ju inte alls!

Läste just en artikel om hur många upplever det

som en stor lättnad när man nu har en bra orsak att stanna hemma.

MÅSTE inte åka tills sina föräldrar eller annan släkt.

En främmande tanke , 

men nåt som jag måste kolla .

Kan ju vara att man vill skapa egna jultraditioner ,

sätt att göra julen till sin egen.

Denna tid har hämtat med sig en massa nya sätt att göra saker och ting.

För att kunna ha min mamma här under julen , 

så  är det "karantän" som gäller för mig och finaste H from idag.

10 dagar utan kontakter och enbart hemma .

Medför egentligen ingen större skillnad på vardagen .

Iom att jag sköter om mamma och H hör till riskgruppen, 

så har vi inte rört på oss sedan mars.

Matuppköp sköts via nätet , 

jätteskönt när någon plockar allt färdigt och 

man bara kör efter lådorna .

Blir inga onödiga inköp , 

och från någon annan butik behöver man ju inget.

Julen kommer trots allt ,

och mina problem är små.

Försöker dra ett djupt andetag 

och göra det bästa av situationen.

Inte lätt och vet att det kommer att rinna många tårar.

Hoppas att ni alla nära och kära vet hur mycket jag

älskar er och saknar er 💓

God jul !

Yllestrumpor

 kan man ha för många av dem ?

Nej , är svaret om man frågar mig.

Jag går omkring med dem året runt .

Visst , även på sommaren .

Tror att jag var kring 10 år  när jag stickade mina första strumpor.

Sylvi-tanten , som bodde granne till oss , var den som 

tände denna passion hos mig.

Tack snälla att du lärde mig att trolla med stickorna , 

och hade tålamod att lära mig hälen 💜

Undrar hur många strumpor jag stickat under årens lopp ?

Vissa veckor blir flera par färdiga , 

t.e.x denna vecka har jag stickat 5 par .

Tror nog att ett medeltal är ca 50st / år 

och detta gånger x-antal år .

Flera tusen par vågar jag nog säga att 

ekvationens svar är.

Att sticka är för mig en form av terapi .

Samtidigt sjunker blodtrycket 

och tankarna klarnar .

Vissa mönster kräver mera koncentration ,

men en sk. basstrumpa klarar jag av med ögonen fast .

Jag stickar alltid .

Då jag tittar på tv ,

i bilen ,

varje ledig stund 

och även nu på sista tiden under Teams-möten.

Läste nyligen en artikel om en undersökning man gjort

där man kommit fram att sticka på tex lektioner hjälper 

att koncentrera sig och lära sig.

 Denna undersökning håller jag med om.

Yllestrumpor går bra åt på mässor och marknader.

Det är även dem jag har mest beställningar på .

När flickorna var små avskydde de att få ett par strumpor 

till julgåva , men detta har ändrat.

Även de går omkring med dem året om 😍

Yllestrumpan är för mig som ett par tossor,

 en trotjänare ,

som finns med hela dagen.

På morgonen drar jag på mig ett par s.k. ankelsockor , 

oftast stickade av restgarn.

Litet tunnare version passar in i uteskorna,

värmer bra då jag är ute med hundarna.

På kvällen blir det tjocka mysstrumpor , 

ofta flyger dessa av nån gång under natten.

Yllestrumpan , min bästa vän 💕

Äsch....

 händer detta nån annan  ?

Skrivit en lång text och plötsligt 

så raderar jag allt och börjar om från början...

All blev fel , frustrerande 😕

Hösten har varit utmanande för mig, 

känns svårt att ta tag i saker.

Lika grått både ute och i mitt huvud.

Känns att dagarna bara flyter inne i en dimma.

Vaknar och det är beckmörkt , 

8 h framför datorn  ( kanske ljusnar det en aning ),

ut med hundarna innan det igen är beckmörkt

 och så var det kväll igen.

Känns inte bra och 

flytt av klockorna gjorde saken definitivt inte bättre.

 

Tänder en massa ljus , 

tittar in i lågan och det känns en aningen bättre.

Ända tills jag hör en röst från tv :n som predikar 

om att man inte borde bränna ljus ,

de är så farliga för hälsan.

Arma öde , skall nu även detta tas bort från oss ?

Finns det något man mera kan göra med gott samvete ?

T.o.m. i Noux nationalpark har en massa nya förbudsskyltar kommit upp.

Kanske man inte ens snart får gå ut ??

 

Naturen är för mig det som man på finska kallar  "henkireikä ".

Finns inte ett bra ord på svenska för det ,

ordet beskriver något som man upplever vara viktigt för eget orkande , välmående.

Ute i naturen känns det att jag kan andas och fylls av ett lugn.

Havet och skogen är mina favorit platser ;

känna havsbrisen mot kinden eller höra tystnaden i skogen ,

det är lycka.

Lycka som jag får dela med H och mina hundar.

 

Julen har kommit smygande,

tomtar krypit upp på sina platser.

Lite småpynt här och där.

Men det känns på något sätt fel ?

Vågar inte ännu planera något gällande julen ,

troligen så blir det en helt annorlunda jul i år.

Men viktigaste är att vi alla är friska och har varandra.

Det kommer flera jular 💓

 

Hösten är här
och tillsammans med den även mörkret.

Mörkret och jag är inte vänner ,

speciellt inte denna höst.
Allt känns svårare
nu igen.

Sitter och tittar på ljusets låga
och funderar på livets mening.
Varför ?
Frågan spökar varje  natt,
nåt svar har jag inte hittat
 
Spegel spegel på väggen där…
Jaaa , ingen fager syn som möter mig där.
Tror inte att ens ett lager med spackel
skulle försköna detta.
Ser ett ansikte som åldrats
massor under detta år
alla tårar har gjort djupa fåror
och påsar under ögonen.
Tycker synd om H som måste titta på mig varje dag .
fast egentligen så tror jag inte att han ens märker hur jag ser ut
Har testat den nån gång tidigare och
svaren jag fått bekräftar nog detta 😊
Sommarkläderna tog jag fram i i början av maj
och nu var det bara att lyfta den orörda högen tillbaka till förvar.
Här hemma behöver man inte nåt annat än jeans o t-skjorta
Använt samma klädesplagg nu i snart 7 mån och
lär väl fortsätta ett tag till.
Den nya normala vardagen
känns inte så lockande .

 
Oktober brukar börja den bästa tiden för mig
#themostwonderfulltimeoftheyear
men inte i år
vågar inte ens tänka på hur julen kommer att bli…
Första julen utan min pappa
och troligen även utan de alla andra nära o kära .
En distansjul kommer att vara pricken över
i

Mina trappor försöker påminna mig om att

det trots allt finns en massa att vara glad och lycklig över 💙

Vardagsmat nr 2

 Vardagsmat nr 2 heter egentligen Köttgryta , 

men vi kallar det för Medvurstgryta .

Funnits med i tiotals år, minns att redan Mommo

lagade detta till flickorna när de var små.

Ursprungliga receptet är från Valios små häften 

som fanns på tiden före Internet. Tänk att man sparade på en massa 

pappersrecept , limmade de i häften osv.

Egentligen gillar jag fortfarande nog kokböcker bättre än nätet ,

känns trevligt att bläddra i dem.

Som ni ser så har även detta recept sett sina bästa dagar ,

då när alla bodde hemma behövde man öka på receptet , 

men nu så räcker usrprungliga helt bra.

Detta något jag har fortfarande svårt med, 

nämligen att laga mat för endast 2 personer !

Helt supersvårt !!

Kött gryta 

500 nötkött 
2 lökar 
3 dl köttbuljong

2 msk soya 

1 kryddmått vitpeppar

1 kryddmått svartpeppar

1/2 tsk timjam

150 gr medvurst

2 dl Creme Fraiche

2 msk vetemjöl

Skär köttet i småbitar och bryn dem i stekpanna tillsammans med löken. 

( detta skiljer sig från ursprungliga receptet , men blir bättre så enligt mig)

Tillsätt kött, lök + kryddorna i en gryta och låt koka i buljongen , ca 1h

Kan hända att man måste tillsätta en aningen mera vätska.

Skär medvursten i små bitar , tillsätt i grytan.

Blanda vetemjölet i Creme Fraichen ( går bra med smetana , matgrädde ) 

och tillsätt det .  ( blanda väl ! )

Låt puttra i ytterligare 10 min

Servera med ris och svarta vinbärsgelé 👌

Perfekt vardagsmat , lagar ofta en större sats för 

går bara att värma följande dag. 

Handarbeten

 Sommaren börjar dra på sista visan och hösten lurar bakom knuten.

Hittade i början av sommaren handarbetsglädjen igen 

och hunnit  med en hel del .

Har haft möjlighet att sitta och  handarbeta vid denna 

ljuvliga vy  .

 Ett inre lugn har fyllt mig 

och har kännt att jag igen kunnat andas utan att det gjort ont.

Dagarna går bättre , men nätterna är fortfarande fyllda av tankar.

Borde kanske fixa mig en egen drömfångare , 

denna gjorde jag till nr 4.

Garnlagrets bantningskur har dock inte lyckats så bra, 

kommit en massa kilon till under sommaren. 

Men nu till hösten tar vi nya tag och 

börjar jobba med att bli av med  dem.

Själv har jag promenerat massor hela sommaren, 

så har inte som tur samlat på mig några nya kilon.

Men gamla finns det nog kvar att jobba med.

Dessa strumpor gjorde att lagret minskade med några gram.

Varma och sköna iom att tråden följer med hela tiden .

Klar för kyliga höstmorgnar.

Ett nystan på 150 gr  räckte till alla tre par.

Dessa Tawashi eller tvättsvampar är virkade av 

Novitas Cotton recycled , 

passar perfekt att skrubba sig själv med eller varför inte ha en till disken .

Hittade ett udda nystan bomullsgarn som passade perfekt att virka

potatisar med . Finast H fixade potiskappan 💙

Är så glad att har döttrar som beställer en massa saker

 både till sig själv och till sina barn.

Här en "romper " body som nr 3 beställde.

Lilla gulle hjälpte mamma att fota 😊

Naturen , allt det fina som finns omkring oss har hjäpt mig

att orka . Ett stort tack går även till finaste H !

Han säger inte så mycket , men ibland behövs det inte ord.

En tur till svamp skogen räcker 💜

Sommar minnen

Sommaren är kort, sjunger Tomas 🎵

Augusti redan här, så visst har sommaren gått fort ,

men ännu är den här, så ta för er.

Mina nya vänner , som jag hälsar gomorron till varje morgon.

Sommaren har varit en aning annorlunda

pga att mycket varit "förbjudet " pga coronan.

De flesta utomhus platser har varit så fulla med

mänskor att vi har tom undvikit platser som Noux.

Men visst har vi åkt runt om i södra Finland och sett en massa fina platser.

Strömfors Bruk

Ett ställe som jag hittade via Instagram är Kellokoski Ruukki i Tusby.

Bott hela mitt liv på 40 km avstånd och inte vetat om detta.

Undrar om stället först nu har tagits i bruk för hantverkare o dylikt ?

Kellokoski Ruukki

                           

Super trevligt ställe med många små affärer, restauranger , caféer och ett fint loppis.

Gjorde en massa bra fynd där, tex gamla fönsterbågar till H:s stora förtjusning :)

Det som förgyllt min sommar är det att jag kunnat vara med mina barnbarn.

Och barn oxå .

Kan inte i ord beskriva hur jag längtat att få krama om dem alla!!

Trodde på riktigt att skulle bli galen , saknat dem så.

Fått vara på picnic med dem , ha dem övernatt ( både stora o små ) ja

bara njuta av att alla fått vara tillsammans.

Detta är den största lyckan man kan få. 

Ett barnbarn i sin famn och en liten hand som kramar om din 💗

Min dotter nr 1 skaffade sommarstuga och vi har fått vara med dem där . Så snällt av dem .

Minnen av dessa dagar , gör att jag igen orkar .

Minnen som finns i mitt hjärta , när hösten igen hämtar med sig isolering av dem.

Sist men inte minst 

Skogen bjuder på sitt bästa , blåbär finns så att räcker till alla

50 l är mitt saldo till dags dato

Mums 😋

Virkade Macarons

Macarons, dessa ljuvliga små bakelser . 

Bakelser som jag bara inte kan baka.

Otaliga försök !

De spricker, blir torra, 

blir för små / för stora osv osv....

Ger upp och gör istället nåt jag kan .

Nämligen svänger med min virknål

och simsalabim

puff !

 Perfekta macarons

Här kommer receptet , ursäkta mönstret 😋

Du behöver 2 olika färgers bomullsgarn och virknål nr 2,5.

Själv använde jag Cotton nr 8 som är mitt favorit bomullsgarn.

Du kan lätt förstora / förminska dessa , 

men för mig är denna storlek just den rätta.

Virkade macarons

Varv 1 : Virka 6 fm i en magisk ring         

  Varv 2 : 2 fm i varje m                               

Varv 3: 1 fm , 2 fm i följande varvet ut      

Varv 4: 2 fm , 2 fm i följande varvet ut      

Varv 5: 3 fm , 2 fm i följande varvet ut      

 Varv 6-7: fm i varje m                                

Varv 8: Virkas i den främre maskbågen     

1 fm , 1 sm i samma m varvet ut    

Ta av garnet och byt till den färg du vill att fyllningen skall vara.

Varv 9: Virka fm i varv 7:s bakre maskbåge , sluta med sm.

Fäst trådarna en aning, lämna ändorna som fyllning.

Virka en likadan del, men ta inte av garnet efter att du 

virkat varvet med fyllningsfärgen. 

Sätt delarna mot varandra och virka ihop dem med sm 

i de yttre maskbågarna på de båda delarna.

Fyll macronsen litet innan du virkar varvet till slut.

Voila 

en perfekt macaron !

Minnen

Minnen dyker upp dagligen,

minnen om pappa .

Det är 4 månader sen jag sa farväl ,

och ännu känns allt lika svårt.

Små saker i vardagen 

kan göra att ett minne dyker upp 

och då flöder tårarna igen.

Förde hem matkassen till mamma ,

på bordet såg jag pappas glasögen .

Precis på det ställe som han lämnade dem .

Gick i en dimma hela dagen,

saknade var så stark

att måste åka för att hälsa på ,

till gravgården.

Sandudds gravgård är så vacker .

Massor med blommor 

Saknaden är större än jag

nånsin kunnat tänka.

Nätterna värst , 

då väller alla dystra tankar över mig  

som en tsunami.

Berättade om detta till dotter nr 3

och hennes svar var så här 

" Så småningom måste man gå vidare.

Inte glömma , men låta sig själv andas 

och gå vidare.

Det skulle Moppa ha velat och hoppats 

att vi alla gör. 

Vi säger med Väinö ( mitt minsta barnbarn )

varje kväll gonatt till Moppa efter aftonbönen

och vet att han hör.

Vi minns och tänker på honom en stund, 

och så somnar vi  "

Vilken klok dotter jag har 💗💗

Porkala udd. 

Havet ger mig en frid och därför söker jag med ofta just hit.

Skall försöka följa hennes kloka ord, 

för vill inte vara denna bittra kärring jag är just nu, 

som inte ser det fina jag har runt om mig.

En kall nos puffar på mig

och de vackra ögonen tittar frågande på mig.

Varför är du ledsen ?

En våt puss får det att kännas lättare igen.

Tillsammans tar vi en tur i trädgården 

och ett litet leende kommer på mina läppar.

#pelastapörriäinen

Rädda polineraren genom att bjuda dem på en coctail !

Glädjen som försvann

Vart är vi på väg?

Var är all glädje i vardagen ? 

Små saker som varit självklara tidigare är borta .

Overklig känsla då man funderar om man 

vågar åka till butiken ?

Tänk om nån nyser  eller om jag själv hostar ?

Avbokade min nagel fix ,

jep ,vet att det är ett väldigt pyttelitet problem, 

men har varit nåt jag gillat.

Frissa skulle jag ha om ett par veckor, 

men.... vet inte om vågar gå dit heller ?

Undrar hur vi alla ser ut sedan det igen är säkert att vara nära nån ?

Håret växer trots allt ganska mycket på ett år , 

eller vad det nu kan ta för att få ett vaccin.

Skall vi faktiskt gömma oss så länge ?

Hittills har jag i hela mitt liv fixat mig själv varje morgon,

men nu känns det onödigt.

Vem ser mig ? Absolut ingen.

Det enda jag gör är att går ut med hundarna ,

kommer det nån emot så hoppar hen in i skogen ,

för att säkert hålla avstånd.

Kan ju förstås vara att det inte bara är pga. Corona ,
utan att jag annars oxå är skrämmande ?

De flesta finnar är väl introverta och gillar att ha distans,

men tror att vi alla nog börjar bli litet ledsna.
Inte har vi kramats och pussats så massor förr heller,
men nu börjar nog de flesta att sakna nån närhet. 

Har litet svårt att förstå att barnen nog kan få gå i skola,

men inte träffa sina nära och kära ?
En av mina "favorit" politiker , inga namn nämnda ,
undrade för länge sedan om man kan dö pga. att man är så förbannad ?
Jag undrar nu om man kan dö pga.
man har så ledsamt efter sina barn och barnbarn?
Börjar kännas så.
När kan jag igen ha dem i famnen och krama dem?
De minsta vet inte ens om att de har en mumma och mofa :(
De äldre har jag sett ett par gånger ute,
men inte så trevligt att hela tiden påminna dem
"ni får inte komma nära " !

Kan inte riktigt godkänna att alla "gamyler " skall sitta

hemma allena . Ingen mår bra av detta !

Eller alla som ligger på sjukhus ,

och ingen får komma och hälsa på.

Många undersökningar visar att man tillfrisknar 

snabbare om man har sin familj och vänner nära.

Hittills har ju alla åldringar upplevts som en börda för samhället,

varför skall vi nu skydda ihjäl dem ?

Kanske det blir billigare så`

Ursäkta att jag låter cynisk ,
förstår så klart att man skall vara försiktig
men tycker inte att man kan behandla åldringar såhär.
Man blir sjuk av att vara allena .

Har alltid tänkt att det är en "högre makt "som styr allt
och att allt har en mening.
Försökt förstå även svåra saker.
Kanske det fortfarande är så,
 men om meningen är att vi skall gå mot
 en värld där vi håller distans ,
så vet jag inte om jag har nån förståelse för det .


Ett glädjeämne är ännu tillåtet,
att dricka kaffe !

Dalgona kaffet , supergott .