måndag 2 december 2019

"Advent är mörker och kyla "

Mörkret
har fångat mig i ett nät
och där har jag sprattlat i ett par månader
utan att komma bort.
Nätet har kramat all must ur mig,
all glädje ,
all inspiration .

Det har gjort att har slutat bry ,
har slutat existera .
För varje år som går ,
blir mörkret en större fiende för mig.
Aldrig förr har jag fallit såhär
djupt i träsket .
Kännt mig helt tom inuti.
Ålderskris till på köpet !
- att åldras är inte skoj.
En massa mörka tankar
har fyllt min hjärna .
Sömnen lyser med sin frånvaro .

"Advent är mörker och kyla "
sjöng vi i skolan för 50 år sedan...
Då när vi skidade till skolan
och vargarna jagade oss.
Denna gång hämtade 1:a advent
med sig både ljuset och kylan.
Nätet runt om mig släppte sitt grepp ,
kanske bara för en stund
men kunde andas igen.

Såg igen allt det fina runt om mig,
alla nära och kära .
Kära julgubben ,
en önskan skulle jag ha ..
Låt snön stanna kvar
och sprida ljuset
i våra hjärtan .

Mina 💕








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar