onsdag 2 juni 2021

Sommaren är här

 Undrar hur det gick till ?
Underligt hur fort tiden går när man blir äldre .
Just var det ju jul och nu knackar midsommaren på dörren .
Plötsligt är allt grönt och skönt .
Tog mig en lunch promenad och 
plockade en bukett med liljekonvaljer.
Doften är bedorande och så vacker den lilla sirliga blomman är.
Hade alltid tänkt att jag skulle gifta mig till pingst 
för att få av dem i buketten , 
men riktigt så blev det ju inte . 
I december fanns inte på den tiden konveljar att få .


Björkarna susar med sina fina späda blad , 
ängen grönskar och välkomnar hästarna till bete.
Har både hästar , lamm och höns runt om mig .
Inga egna ännu , men finns på min to-do list.
Pärlhönor står högts på min önskelista , 
gäller bara att övertala H ännu .
Borde nämligen fixa ett hönshus till dem 
och tror inte att det gillas av honom.


Just nu har han fullt upp att fixa en ny terass till mig.
Först skulle det bli lite småfix ,
men det slutade med att vi rev hela terassen .
Skulle de nu vara så enkelt att bara smälla upp raka , släta väggar 
skulle den redan ha varit färdig ,  men ...
jag har ju samlat på mig en massa gamla fönster 
och att få dem och passa in lite här och där , tar sin lilla tid.
Några höstörar skall även placeras in .
Lite bråttom blir det även , 
för vi skall fira dop här om ett par veckor 💙
Som tur så har vi härliga döttrar och svärsöner som hjälper .

I år har jag bestämt mig för att njuta av sommaren varje dag.
Jag hoppas att coronan skulle snart vara ett minne blott
och att jag kunde igen vara med mina barnbarn.
Försiktig måste man väl vara ända tills man fått dos 2.
Men ute kan vi vara och
 springa barfota i gräset ,
äta glass,
steka plättar 
och bara njuta av att få vara tillsammans.
Jösses så jag längtar att få krama om dem igen .

Går en tur runt gården
och möts av en annan skönhet , förgätmigej.
Så vacker även den .
















måndag 26 april 2021

Grateful

 är ordet jag upplever att beskriver 
bäst hur jag känner mig just nu.
Tacksam är väl det översatt ,
men det har inte samma pondus tycker jag.
Varför är jag tacksam?
Mest för att jag äntligen ser ett ljus
i tunnelns slut .
Fått min första dos av vaccinet ,
ni gissar säkert mot vad. 
Jep, rätt svar är Covid-19


Tacksam över att bo i Finland .
Ofta har jag svurit över att vi finns 
här långt uppe i norr .
Saknat en massa av saker 
som det tex finns i mitt favorit land Italien .
Men det senaste året har det visat ,
att detta är det  perfekta stället att bo på.
Glesbebyggt land , 
vi bor några kottar i stora hus / lägenheter , 
alla håller frivilligt distans ,
en underbar natur att vistas i 
och sist men inte minst
en sjukvård som funkar
och alla dessa superhjältar
som jobbar där.


Min hemstad har kommit långt i vaccineringarna
och plötsligt såg jag att även min tur har kommit.
Redan känslan att kunna reservera tiden 
gjorde mig euforisk.
Äntligen !
Och på fredagen var det dags .
Stället var en stor jumppasal 
och i dörren togs jag emot av en glad "gubbe" .
Han hade på sig Röda Korsets väst 
och var där för att välkomna mig och visa vägen.
Fram med ID och efter en minut var det min tur.
I båset väntade en  supervänlig sjukskötare 
som kollade mina uppgifter och berättade om vaccinet.
Och så var det färdigt , jag var vaccinerad !
Kunde ha kramat om henne , 
så lycklig och lättad kände jag mig.
Tusen tusen tack !
Känner mig tacksam och privilegierad.


Det är nog ännu långt att gå ,
inann vi kommit igenom den helt , 
men äntligen ser jag ett ljus i tunnelns slut.



♫ Blåsippan ute i backarna står ....♫

inte ens det att våren tagit time-out stör mig just nu 






torsdag 15 april 2021

Koltrastens


 drudelutt väcker mig på morgonen,
vilket betyder att  sover med öppet fönster igen . 
Och det har jag väntat på ;
"Mommokuume " och 2 fyrfota värmedynor
 under täcket heter duga !
Våren är här igen , tom snön har smultit 
vilket jag aldrig trodde att den skulle göra före vappen.
Som bäst hade vi nästan 70 cm av den varan , 
men nu endast några sega högar kvar.


Påsken kom och gick , på tumis med H igen.
Minns hur man senaste år sade att 
" om vi nu denna ena påsk firar allena ..."
Så blev det ju inte riktigt , 
skitet fortsätter och fortsätter .
Ingen vet eller kan säga när vi kan igen leva ?
Har funderat på hur det sedan blir , återgår vi till det gamla ?
På jobbet är det nog redan ganska klart att distans fortsätter i allt större grad
och det passar mig utmärkt . 
Hinner med så mycket mera då inte behöver
ödsla tid på resor.
Men sedan det andra ? 
Kommer nog att fortsätta beställa maten via nätet;
så skönt att nån annan plockar ihop det jag behöver 
och inga onödiga saker blir köpt.
Mera fundersam är jag för det sociala livet ??
Distans till andra + mask på ansiktet kommer säkert
att höra till vardagen ännu länge ,
 men kan inte låta bli att fundera om vi tom vant oss
 att hålla distans och att vara för oss själva?
Många tycker att det är skönt när det inte finns en massa "måsten" man måste göra ,
tex kuska ungar till hobbier , fira födelsedagar , 
fira helger tillsammans och dylikt.
Nu har det funnits en ursäkt att inte göra det .
Jag saknar ju mina nära och kära så att det gör ont ,
 men vet inte om känslan är ömsesidig.
Kanske de tycker att det är skönt att inte behöva vara med oss ?
Jag vet inte och vet inte om jag vill ställa frågan ?
Kanske jag borde ?

Gullena  saknar oss , 
frågar varje gång vi ses när de igen kan komma övernatt?
Har inget svar att ge på den frågan ,
sen nångång är inget ett barn förstår.
Ett nytt barnbarn anlände i slutet av mars och 
hade så hoppats att fått ta del i hans babytid , 
men tyvärr så tycks det dröja
 innan vi alla får ett vaccin .
Tills dess så är det bara att ses ute en
 stund nu och då.
Som tur har jag en gård som det alltid finns 
nåt att pynja med.
Skissade just upp hur jag funderat att ändra terassen , 
till H:s stora förtjusning igen.
Och då jag vet hur länge han planerar på
 saker och ting, 
så har jag inga större förväntningar på att 
den snart skulle förverkligas . 
Men kan ju alltid bli positivt överraskad ?
Finska ordspråket
 "pessimisti ei pety " = pessimisten blir inte besviken , 
beskriver mina tankar bra .
Väderprognosen lovar värme och sol, 
så kanske jag snart kommer ut och gräva lite i jorden .







fredag 19 mars 2021

Pandemi hjärna

 har en längre tid undrat vad det är för fel på mig ?



Men igår hittade jag diagnosen, 
tacka vet jag skvallerblaskor .
Jag lider av pandemi hjärna !
Kanske nån annan har funderat på samma sak, 
så här kommer symptomen:

1. Du vet inte längre vad det är för dag
Du sminkar dig inte längre varje morgon, 
inga arbetsresor ,
du går inte ut på lunch , inga hobbier 
↳ känns som om tiden stannat.

2. Glömmer du saker ?
Pandemi hjärnan gör att det känns som om du sprungit in i en vägg.
Du utför endast monotona tråkiga saker dag ut .
En  kognitivt felsituation.

3. Du får inget gjort?
Allt känns trögt och inget är mera roligt .

Alla dessa symptom har jag .
Corona burnout & pandemihjärna .
Bra kombo, NO more words needed !



Gör som Lumi, knäpper händerna och ber till högre makter !



onsdag 24 februari 2021

En februaridag

Allt är  grått ut ute , ändå ser det så vackert ut.
Himlen och ängen har samma färg , 
 en dimma svävar ner och  gör 
att träden glimmar av rimfrost.
Ett tjock täcke av snö ligger på ängen 
och ån är frusen ( vilket inte hänt på 10 år ? )
En massa djur har sprungit kors om tvärs ner i å fåran 
och spåren liknar ett fint broderi.


Är ute med hundarna och vi omges av en tystnad ,
som ibland bryts av en modig talgoxe , tityy tityy 
Helt tydligt en city sådan .
En flock med hjortrar springer längre fram, 
tur så märkte mina "jakthundar " inte dem .


Vilken underbar vinter vi har fått njuta av !
Jag älskar snö och kyla, 
såhär skall en vinter vara .
Massor med snö och -20 graders kyla 
Lite mindre kyla kunde kanske ha räckt till, 
kom inte ut med hundarna och elfakturan , den skjutit i höjden .

Tyvärr så ser det ut som om det roliga nu börjar ta slut, 
nån spågumma lovade visst plusgrader.
Betyder slask och smutsiga hundar , usch !

Denna vecka firar man sportlov i södra Finland.
Inte så mycket man kan göra då Coronan fortfrande har oss i ett stålgrepp
och visar inga tecken på att ge med sig.
Nr 1:s  familj sitter i karantän ,
 då mitt äldsta barnbarn fick smittan från skolan.
Hoppas de övriga hålls friska, 
vilket är  ganska osannolikt då det är den nya brittiska versionen,
Min mamma och H är nu vaccinerade, 
så litet lättare har jag att vara , 
då jag vet att de är skyddade.
Men inte ändrar det på något, 
här sitter vi och kan inget annat.
Dagens höjdpunkt är när man går ut efter posten .
Är så trött och ledsen över detta allt , 
ingen vågar ens mera gissa när det tar slut.
Ingen kunde väl ens i sina värsta mardrömmar 
tro att detta skulle ta så här länge.
Eller att munskydd blir en del av din outfit ?

Bläddrade i min recept bok och hittade där
 påskmenyn jag tänkte bjuda på  senste år...
Gömmer den längst bak i boken , 
för den behövs inte i år heller.
Får väl nöja mig med att fundera på nästa jul menu i stället.


Denna ljuvliga snögubbe gjorde mina små gullen till mig tidigare i år 💙
Blir alltid på gott humör då jag ser den .



fredag 5 februari 2021

Handarbets saldot 2020

                  

 

Som jag gissade så lyckades jag inte särdeles bra med att göra slut på mitt garnlager.
Försökte nog mitt bästa , men det måste ju vara Murphys lag som styr detta .
Produktiv var jag nog under året , mycket tack vare alla Teams möten pga. av distansarbete.
 På tal om det så är det helt ofattbart att tänka att det var i mars 2020 som jag senast varit på kontoret eller sett en kollega .... och gudarna vet när det blir nästa gång .
Jag saknar ju inte det , men bara tanken är ganska ofattbart !
 
Skriver upp mina arbeten i min lilla " dagbok"  och det brukar se ut så här

 
 
Snabbt räknat så har det väl blivit
Ø  ca 50 par strumpor
Ø  10 par långa knästrumpor
Ø  ca 50 par vantar
Ø  ca 20 st mössor
Ø  3 st ylledräkter
Ø  en massa virkade frukter / grönsaker / godis / bakverk
Ø  10 st pannband
Ø  babyfilt
Ø  pannlappar / dregellappar/disktrasor
Ø  2 st västar
Ø  5 st ylletröjor
 
och en massa annat smått o gott 😊





Till dessa småstrumpor har det räckt med restgarn,
synd bara att det inte märks i  mängden 




För tillfället har jag en del på min beställningslista ,
 både externa och interna beställningar .
Är glad att så många hittat mig på Instagram 
och gör beställningar den vägen .

Denna ylledräkt kom till en liten söt flicka 💗


Mest lycklig är jag dock över mina  barn , 
som beställer en massa både till sig själv och till barnbarnen.

Till barnbarn nr 5 💙


Senaste år kom jag inte nånstans för att sälja , allt var ju nästan inhiberat , 
och har därför ett ganska bra lager för tillfälle .
Finaste H  bygger för tillfället ett "förråd " till mig
 och tanken är att jag skall plocka in mina
alster i snygga plastlådor, så att jag lätt hittar det jag behöver.

Till sist så önskar jag alla en 
Trevlig Runebergsdag , 
med denna kalorisnåla bakelse 


måndag 4 januari 2021

2021

 Ett nytt år ....
egentligen är det bara ett datum bland alla andra.
Varför har man en massa förväntningar just nu ?
Inget ändrar bara för att ett årtal gör det .
Ändringar styrs av ödet och av en själv.
Du vet inte vad som står skrivet just för dig i ödets bok,
men visst finns det något du själv kan påverka.


Mattan drogs under mig för ganska exakt 1 år sedan.
Fortfarande försöker jag kravla mig upp.
Krypit inne i ett mörker,
utan att se den minsta lilla ljusglimt
Detta vill jag nu ändra på, tömma mitt huvud
på alla spöken och fylla det med glädje igen.


Tomten som glömt sina vantar 💗

Våga igen tro på det bästa.
Våga njuta av allt det fina jag har .
Se allt det vackra som omger mig.
Våga sova igen , utan rädsla för alla drömmar.
Våga känna glädje , utan dåligt samvete.

Önskar jag hade en trollstav.
S I M S A LA B I M💥
och allt skulle vara bra igen.
Tyvärr så finns det ingen sådan.
Känner mig som Bambi ute på hal is.
Vet att kommer att falla omkull många gånger.
Står upp på skakande ben, 
tar H i handen 
och tillsammans går vi försiktigt framåt.


Detta kanske Stampe som skuttat här