Hur går tiden

så snabbt under semestern ? Halva tiden spenderad och bara hunnit med en bråkdel på min to-do lista ( som man inte skulle få ha ) . Vädret har varit härligt , njaa pikulitet mindre värme kunde nog oxå ha räckt till mig. I 32 graders hetta så rensar man nog helst inte blomrabatter eller gräver upp trädrötter. Har testat och det var nog inget att rekommendera , men hade bestämt att göra det så då gör man det :) Hur var det nu igen... för dumt huvud får kroppen lida !

Nån som verkligen kan sägas avsky detta väder är H , han blir som en kombination att ett ilsket bi och en björn som blivit väckt ! Knappt man vågar säga hej till honom . Han lider av värme och kan inte göra ett skvatt om det är över +20 grader . 

dessa kunde jag leva på hela sommaren

Undrar varifrån uttrycket  "ilsket som ett bi " kommer ? Var just i går på leffa med gullena och vi såg på Biet Maja . Ett sötare och snällare bi får man leta efter :) Lika selektiv hörsel och eget huvud som gullena hade hon , mao en liten sötnos.
Gullena har talat hela våren om att mumma & mofa måste komma yökky ( sova övernatt ) hos dem , så nu har vi sovit över i deras bastu/ gäststuga. Badat bastu , plaskat i bassängen och haft kvällsmåls picnic ute på gräsmattan. Vilken succé ! Längre en så behöver man inte åka på semestern.

En trip till Hangö med H har jag hunnit med. Min längtan efterhavet blir bara större år för år , älskar det mest av allt i naturen . Saltdoften, svalkande bris och friheten = lycka för mig. En tanke har börjat gro , vi får se om /när den bär frukt. Sol & sommarvind bjöd Hangö på , en superskön dag. Nåt att minnas i november slasket.

här kunde jag sitta en hel dag och bara titta ut över horisonten

Igår fyllde gulle 1.1 6 år , en fin liten kille som skall börja förskolan. Till traditionen hör att vi genast på morgonen grattar honom med egen bakelse & limuflaska , så även igår. Vilken lycka att ha dessa i vårt liv .På veckoslutet blir det födisfest för lilla gulle och  party för hans pappa  . Vår finaste svärson fyller jämt och vi skall fira honom för hela slanten. En MASSA fixande hela veckan och nu hoppas vi verkligen på att vädergudarna skulle vara med oss i morgon.  90 st mänskor skall trivas ute :) Mera om detta nästa gång, nu gäller det att trolla 15 kg potis till potissallad !

Semester ,

brukar betyda migrän för mig min del och inte slog det fel denna gång heller :(
När huvudet får lov att minska på takten , så tar huvudvärken tydligen herraväldet. Migrän.. den som inte haft det vet inte vad huvudvärk är, och bra så. Absolut inget jag önskar ens min värst fiende ( hoppeligen har jag ingen ) .

Den ståtliga Replot bron.

Du ligger i sängen och funderar om du kan ta nästa andetag utan att huvudet skall explodera ? Att stiga upp och ta en coctail med piller är det du borde göra , men blotta tanken på att röra dig får dig att bli kallsvettig. Försöker sakta skaka liv i H, men inget får honom att lämna John Blund. Oj så jag avundas hans sömnvanor , inget får honom vaken . Försiktigt ena foten ner på golvet och så andra .... kan inte ens förklara hur sjukt det tar i huvudet. Hittar som tur min piller burk snabbt och tar en MEGA dos , nu gäller det att vänta ca 30 min . Efter en stund känner jag hur det börjar dra i mina käkben och så börjar det kännas som om jag har kolsyrebubblor i huvudet, och då vet jag att snart kan jag andas igen . Tacka vet jag  läkemedelsindustrin!

Morgon kaffe vid detta härliga ställe

Minns då jag var liten och min moster hade detta och det inte fanns några piller att ta . Hon måtte ha lidit ett helvete . Fick mitt första migrän anfall vid c 12 års ålder och då fanns det piller , men de var svindyra,  1 piller kostade 50 mark och alla läkare skrev inte ens ut recept ?!?! Helt otroligt att en läkare inte trodde på att man hade så sjukt huvud, fast man satt och spydde på mottagningen.

Migränen håller i sig i ett par tre dagar, men tack vare medicinering kan jag ändå funka nästan normalt. Bäst skulle det vara i ett svalt och mörkt rum, man har inte tänkt ge helt herreväldet till migränen . Bada bastu och långa länkar med hundarna är dock uteslutna under de värsta dagarna.

Idag känns det lite bättre och gick ut genast tidigt på morgonen med hundarna . Och vilken morgonen det var , solen sken från en nästan molnfri himmel , svalorna skrek upp i skyn och jag bara njöt av allt det vackra.  Nu kan semestern börja på riktigt.
Bilderna är från vår minisemester med H för ett par veckor sedan. Körde upp till Vasa i ett arbetsärende och H + hundarna kom med. Övernattade i stugor och än en gång kunde jag konstatera att vi har ett underbart land.



Muminmamman inom mig var i farten genast på morgonen 🍓

Midsommaren

fyllde boet igen :) madrasserna täckte inte räcka till. Nr 2 + 4 firade midsommaraftonen här , känns så härligt att de vill komma "hem" , fast de alla nu har egna hem . 

Vi badade bastu och åt en massa gott , mao en super trevlig kväll. På kvällen innan jag somnade virvlade igen en massa tankar runt i huvudet på mig. Funderade på hur olika vi alla är och hur olika vi tänker, tex på midsommaren

en helg fylld med förväntningar / för många en vanlig dag tom jobbdag.
en dag då solen inte går ner /  nu blir det mörkare igen
 firas ute på stugan / inne i stan
tillsammans med vänner / njuta ensam
sol /regn

Allt har två sidor , men om vi ser det positiva i vardagen så känns det lättare . Det har jag nu försökt få in i skallen på mig själv , lättare sagt än gjort. Visst är vi nu allena med H , men ändå är vi omringade av alla våra kära och nära.

Mina små gullen hade tänkt ut att mumma o mofa inte behöver vara allena fast nu nr 4 flyttat . De kan komma ALLA veckoslut övernatten 💖  3 små gullen på madrassen bredvid mig , små händer som alla ryms i mina . Hur mycket kärlek kan man känna ? Fäller ett par tårar av lycka , är definitivt inte ensam .

 



Denna härligt föråldrade trädstam fungerade som vår pall idag , då vi var på picnic .
Ett perfekt avslut på midsommarhelgen.
Tack alla mina gullen , små & stora. Älskar er 💖

.

Boet är nu tomt

både den lilla rödhakens där under körsbärsträdet, samt mitt bo.
Ganska på dagen för 33 år sedan kläcktes det första ägget och sedan dess har det alltid funnits en unge i boet. Nu flyger den sista ugnen iväg , iväg ut i den stora världen på sina egna vingar .
Denna gång känns det annorlunda , så definitivt .Nu är vi tillbaka där vi startade för snart 40 år sedan, bara vi två , H & jag.

Denna gulle finns tryggt kvar i sitt bo :)



Vet att nr 4´s vingar kommer att bära , så mycket har vi tillsammans övat på att flyga. Vart vingarna för henne , vet ingen. Inte ens hon själv . Gäller att flyga i olika riktningar och kolla var det känns bäst. Har jag lärt henne allt det hon kan behöva? Det hoppas jag , och visst vet jag att hon är redo , men är jag det ? Är en mamma nånsin redo att släppa loss ?
Känns vemodigt och skojigt om varandra , en massa känslor fyller mig . Huvudet fullt med frågor , frågor jag inte kommer att få svar på ? Egentligen onödiga frågor skulle nån säga, men inte för en mamma .
Vem tröstar henne då hon är ledsen? Vem säger att man inte behöver vara rädd för åskan? Vem ser till att hon äter och sover ? Jag vet att hon är vuxen, men i mitt hjärta är hon fortfarande min lilla gulle som jag vill skydda för allt.

Visste att detta skulle bli svårt ... svårare än de tidigare gångerna . Visst har vi otaliga gånger bett varandra att dra åt helv.. , fara så långt som pepparn växer , men nu då det är aktuellt så vill jag det inte. Va tomt de skall bli , så mycket skåp utrymme jag plötsligt får , ett helt rum att fylla . Ingen diskhög på bordet , tvättkorgen tom ., ingen som råddar hela huset .Vad betyder detta för H o mig? Klarar vi av detta ?
Jag vet ju att de finns där , trots att de alla nu flugit ur boet, de finns i mitt hjärta . Men inte det samma som att ha dem här med mig .
I 33 år har jag varit mamma . Alltid funnits nån som gått före mig , nån som jag tagit hand om.
Nu då , vad är jag nu ?

Ohi on !

Låter bättre på finska :)  = nu är det förbi !
12 år skola för nr 4 resulterade i ny utexaminerad kock. ett yrke som inte genast "hotas" av digitaliseringen , ämnet som som dök  upp i alla festtal på dimissionen. Visst är det viktigt att leva upp till samhällets alla förändringar ( det enda besående ) , men ännu viktigare är det att våga leva livet.

Ta beslut som kanske inte andra förstår sig på, en del blir fullträffar , endel mindre lyckade.
Våga vara sig själv, tro på sig själv , se det positiva i livet och göra de saker som känns bra.
I sociala världen pratar man för tillfället om #omjagvetat , den uppmanar oss att skriva några ord till sig själv som sjuttonåring.
17 år - då var man ju redan vuxen, visste och kunde allt. Om jag vetat då det jag vet idag, kan det vara att jag gjort ett par saker annorlunda. MEN inget skulle jag ändra på de val som gjort mig till det jag är idag , MAMMA .
Mamma till 4 härliga döttrar , den största gåvan jag fått av livet på basen av mina val . Alltid har väl inte alla tyckt att jag varit helt klok, men det har jag struntat i då och nu . Gåvan att få vara mamma följer mig hela livet , gåvan att få älska dem mest i världen. Mera än något annat !
En gåva som ger mig styrka, får mig att skratta , får mig att leva.
Igår firade vi nr 4 , en etapp är förbi. Valen du gjorde för 3 år sedan , resulterade i kock examen. Nu är världen öppen för följande erövringar. Var dig själv , min fina älskling. Våga leva livet för fullt , följ ditt hjärta och tro på det som känna rätt . Här finns en hamn att komma till ifall havet stormar.

- Gör som havet , våga -

Älskar dig 💜