måndag 26 september 2016

Trasmattan ,

tänk om den kunde berätta alla minnen som den gömmer i sina ränder !
Trasmattan har alltid fascinerat mig och har en hel del av dem . En del har är sparade från gångna tider och en del fyndade på loppis.
H fixade golvet i vår tambur tidigare i höst , tog fram trägolvet och då passade inte längre den gamla mattan där. Har funderat och prövat olika alternativ, men inget kändes bra . Tills igår , då slog det mig plötsligt: nånstans finns en litet rispad trasmatta .
Mattan har en del år på nacken , kan vara tom närmare 40 år , då jag tror att den ursprungligen funnits i H:s barndomshem .
Fram med saxen och så började jag sprätta rand efter rand . Oj , om dessa ränder kunde tala ... Där kanske var H:s gamla skjorta och där for ett gammlt lakan som han kanske  haft som barn .



,,.


Dessa ränder var väldigt tunna och detta berättar att man förr tog vara på allt . Det fanns inte färdigklippta mattrasor som nu , utan allt sparades och sedan satt nån ( mamma i huset ) och klippte dessa till mattrasor . Dessa mattrasor fördes sedan till Hilma-tanten , som vävde hela byns mattor . Minns att vi barn upplevde henne som skrämmande , då hon satt vid sin vävstol och smällde.
Säkert var hon en helt snäll gammal mommo :)
Mattan är säkert inte knuten enligt alla mattvävningsetiketter , men detta duger till mig.


Färgen är även perfekt, inga små smutsiga hundtassar syns genast.



Nu fortsätter mattan sitt liv i vår tambur och minnena lever vidare.

Även  mitt nya fina vita terrassgolv fick trasmattor .



 Tack till H för golvet , han är så duktig ♡





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar