lördag 20 februari 2016

Kärleken

liknar ett pussel. Ett pussel där bitarna inte alltid faller enkelt på sin plats.
Ramarna brukar gå lätt att fixa, tack vare de raka bitarna som vi fått som väglednng tidigare i livet.
Sedan börjar den svårare delen , att få ramen fylld med varenda lilla bit på rätt plats.
Litet som när man stickar, det gäller att ha koll på mönstret hela tiden. Dessa är en "försmak" till nåt som kallas anelmaiset, strumpor som alla stickar just nu. Även mitt nästa projekt :)



Men tillbaka till pusslet- himlen eller havet är den svåraste delen att pussla ihop.
Kräver tålamod och ihärdighet. Ibland har man lust att svepa ner allt man gjort och bara ge upp. Men nåt får en att fortsätta, pröva på en ny bit och just man tänker ge upp så hittar man en bit som passar.
Ibland lönar det sig att ta time-out, bruka hjälpa att fundera på nåt annat och få perspektiv på saken.
Saknas det en bit av pusslet, finns det igen chans att få bilden hel. Så även i kärleken.
H och jag har i 37 år gjort på vårt pussel och ännu är det inte färdigt, men vet att alla bitarna finns kvar.



Bilden  kunde vara ett pussel. Vy från vårt kontorsfönster , en vy som jag inte tröttnar att titta på. Havet betyder frihet för mig.
Kom att tänka på ett ordspråk


Gör som havet
-
våga




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar