torsdag 16 september 2021

Ruskaretki -Höstresa

 "Ruska" , 
hittar inte på ett svenskt ord för det.
Ruska är den färg kavalkad som börjar på hösten i Lappland.
Naturen lyser i gult, orange och rött , i alla dessa färgers olika nyanser.


Redan länge har vi drömt att åka till Lappland och se detta 
och nu blev det av.
Finaste H fick till födisgåva av flickorna ett förlängt veckoslut i Salla
och jag + hundarna fick följa med  !
Onsdag; 
 start vid halva dagen mot Idensalmi som ligger ungenfär halvvägs till Salla.
Turen började mindre bra; redan före Lahtis hade Lumi kastat upp 4 gånger .
Första pappersrullen var slut och bilen luktade helt sjukt illa.
Snart lugnade det sig , men istället började hon spruta från den andra ändan .
Kom på att det var maten jag testat ge henne
 i början av veckan som hon inte klarade av :(
Lumi är nämligen allergisk för det mesta i matväg 
och man måste passa på vad hon äter.
Trodde att detta skulle vara ok, men nix!


Framme i Idensalmi efter kl 18 och checkade in på hotellet ( S-gruppens ).
Hundarna välkomnades med godispåsar och 
såg hur Mimmi skadeglatt tänkte att hon får allt detta ( iom Lumis allergi )
H stakarn fick gå ut ett par gånger på natten med Lumi , jag vågar inte :)
Torsdag:
Efter ett helt ok morgonmål fortsatte vi resan .
Här började jag fundera på om mitt garnlager skulle räcka , 
iom att stickorna klirrar för fullt under bilresan


Stannar alltid med jämna mellanrum så att hundarna får sträcka på benen och 
ett av ställena var Suomussalmi och där The Silent People utställningen .
Ett fascinerande ställe som verkligen beskriver oss finnar , 
såg en massa människo öden där , endast din egen fantasi är gränsen.

Genast efter att vi sett skylten om att vi kommit till renskötsel området mötte vi 
den första Rudolf renen. De är så söta , gillar dem skarpt.
De går i sakta mak över vägen , utan att ha det minsta bråttom nånstans .


Vägen fortsatte genom hisnande vyer , så vackert.
Och så plötsligt syntes hon där långt framför oss , Salla !
Stugan helt ok , det enda lilla minuset var att där 
skulle ordnas en Papanafestival
som vi inte var medvetna om . 
Då flickorna bokat stugan hade de inte sagt nåt om detta, 
dålig kundservice enligt mig . 
Fredag:
På fredag var det Salla som gällde . 
478 m högt upp skulle vi 
och varje steg var verkligen värt besväret
Sol och klart väder gjorde att vi såg långt ,
 tom fjällen på ryska sidan.
En känsla av lycka omfamnade oss båda ,
 även H tyckte att detta var wau!

Salla- in the middle of nowhere 


Under eftermiddagens promenad plockade vi 5 l lingon med oss hem .
Salla centrum var ju inte jättestort så det var snabbt kollat.
Deras tourist info får inte så höga poäng, iom att de visste inget om fiskemöjligheter.
De lilla de kunde berätta var oxå felaktiga uppgifter .
Natten blev sedan ett kapitel för sig . 
Festival tältet precis nedanför oss och oljudet var ganska horror.


Lördag:
Bestämde oss att byta sovplats och fick bokat hotell till Kemijärvi för nästa natt.
Men före vi åkte dit var det Oulanka Nationalpark som gällde och där Oulanka kanjon.
6 km´s rutt genom ganska tuff terräng,
 hundarna hade det ibland svårt att ta sig upp bland 
trapporna. Finns inte ord att beskriva hur vackert allt är ! 
Forsen där långt nere mellan branta bergsväggar .


Några andra kottar syntes på vägen, 
men annars fick vi nog gå helt i lugn och ro.
Efter att vi packat bilen och jag fört en liten diskussion med stuguthyraren , 
så styrde vi kosan mot Kemijärvi. 
Vägen gick genom skog och myrar som var färgade i granna färger.
En och annan Rudolf mötte vi och kom på att de 
riktigt väntar på att det kommer en bil innan de går över :)
Kemiälv är Finlands längsta älv och
 visst är den mäktig .
Hotellet ett litet familjeföretag , snyggt o prydligt . Framför allt tyst :)


Söndag ;
Under morgonmålet pep min telefon till:
 bilen skickade info om att bakdäcket var tomt ! 
Nå ingen panik , fyllde på luft  och så körde vidare och höll tummarna .
Nu började vi köra hemåt och
 Kuusamo var först på etappen.
På vägen fanns flera fina höga fjäll och
 jag bara njöt och stickade för fullt .
Inhandlat ett nystan med garn på vägen 
för säkerhets skull.
Ruka var fullspäckad med folk , så inget för oss.
I Kuusamo stannade vi och shoppade lite prylar hem . 
Det som förvånade mig var att de lokala hantverkarna
inte verkade  marknadsföra sina produkter på nåt sätt.
Helt säkert skulle det finnas marknad för tex handarbeten.
Destinationen var Nurmes och S- Bomba spa hotell.
Hotellet finns vid Pielinens strand och är lite "lyxigt".
Sättet vi blev bemötta i receptionen var super.
Här kan man tala om positiv kundupplevelse ; 
det lilla extra.
Med små saker som tex att få ett rum där man kom ut
 genast på en promenadväg , 
möjlighet att få maten hämtad till rummet osv 
kände vi oss verkligen välkomna.
Ut på kvällspromenad till Bombahuset med omgivning 
och efter det blev det att pusta ut på rummet.

Och så började regnet . vilken tur vi haft hittills .

Måndag;
start hemåt och som första stopp hade vi tänkt Koli,
 men tjock dimma gjorde att man inte såg någonting,
Fortsatte köra mot Kerimäki, Nyslott o S:t Michel .
Kerimäki kyrka , världens största träkyrka är mäktig , 
 totalt ryms 5000 personer in.
Skulle gärna ha kollat inne i kyrkan , 
men en sk "byfåne" höll monolog med hög röst där inne och det förstörde allt.


In i bilen och mot Nyslott och där en snabb titt på Olofsborg .
S:t Michel och stopp vid Kenkävero vid Saimens strand.
Ett område värt att besöka , många bodar och butiker , 
samt en flock med gulliga får.
Hittade en affisch av Ebba Masalin , som bara ropade att få komma med hem.
Sista kilometrarna hem kändes långa ,
 men vid halv sju tiden  och 2300 km senare var vi hemma igen .
Lämnade mitt hjärta i Lappland , vi kommer att ses snart igen .
Tack flickorna för en fin resa !




ps. däcket höll ända hem :)








onsdag 18 augusti 2021

Sommarminnen

 Känns som om sommaren vore slut, 
hösten börjar kännas vid.
Nästan 2 månader var vi utan en droppe regn, 
och nu kommer det under 1 dag hela månadens regn.
Så brukar det vara ,
när det börjar regna , så slutar det inte.
Men tur har man minnena från en skön sommar ;
en sommar tillsammans med mina kära.
Fick den andra dosen av vaccinet under semestern,
så känns igen litet säkrare att vara .

Sommaren fortsatte med många små picnic äventyr här i närheten,
Mera behövs det inte för att sätt lite lyx på vardagen.
Små gullena älskar att få sitta på filten och äta gott.

Vi besökte även Mumindalen , hela slurven.
Det var en liten besvikelse för oss vuxna ,
iom att de höll nog inte koll på antalet besökare alls!
Helt smockfullt överallt , 
så mycket att man inte ens kom nära tex muminhuset.
Som tur så märkte inte barnen av det och de hade en trevlig dag.

Bilden tagit genast kl 10 från husets baksida, framsidan vågade jag inte gå o fota :)

Hemulens postlåda , en sådan vill jag även ha .

Sista veckan av min semester hade vi hyrt en 
stuga i Himos.
Med oss kom nr 2 och 4 . Nr 2 jobbade därifrån på distans :)
Stugan var super fin , för 9 personer med allt man
 kunde behöva.Diskmaskin, tvättmaskin osv.
Själva Himos som ställe var för mig en besvikelse.
Stället ovårdat och halvfärdigt.
Nr 3 kom med sin familj kom körande upp med
 sin familj för några dagar , 
så fick njuta av mina små gullen även här 💙
Vi hittade en super fin sandstrand en bit utanför 
Jämsä och där simmade tom jag ! 
Inte simmat i Finland på 10 år, 
men nu med +30 ute och vatten +25 så gick det bra.
Stranden var ganska tom och ett par gånger var vi tom. de enda där.
Härligt !



Körde även omkring i nejden och kollade sevärdheter 
 och fyndade både i små affärer och loppisar.


Keuruu gamla kyrka , byggd 1756 . 
Så vacker byggnad . 
Gick en tur runt kyrkan och kände en stor tacksamhet
då jag kollade på hjältegravarna som fanns där.
Rad efter rad med gravar prydda med blå-vita blommor.
Alla unga män mellan 17-30 år som stupade i kriget .

    Jämsänkoski fors

Bilen var en aningen fullpackad då vi skulle åka hem.

Dit for 4 veckor i ett huj.
Vädret ändrade genast följande vecka , regn och kyligare.
Vardagen tagit över igen ,
dystra smittosiffror och allt känns lite deppigt.
Många av höstens tillställningar är redan inhiberade ,
höstmarknader och olika basarer .


Slutar med min pappas ord 
" vi får se , när vi vet hur det blir "


tisdag 3 augusti 2021

Snipp snapp snut , så var semestern slut

Hur fort kan 4 veckor gå ?
Tydligen med ilfart när man har det skoj.
Har njutit av sommaren för fullt .
Om man nu skall hitta nåt att klaga på , 
så "liiitet" svalare kunde det dock ha varit.
Temperaturer på över 30 grader är för mycket för mig,
 speciellt för H ,
 hundarna och för naturen.
Men detta lär vi få tacka oss själva för 😕
klimatförändringen är nog ett faktum vi alla borde ta på allvar.
Blommor och odlingarna gillade det nog, 
allt växte så att det knakade.



Nu tack vare vaccinationerna kunde vi äntligen vara alla tillsammans igen, 
vilken lycka !
Flera gånger fick vi njuta av små nattgäster ; 
det bäst som finns.
Kunde även äntligen träffa min finaste väninna,
 härligt att ses 💓
Utflykter , mat och stuga , en helt super sommar.

Orimattila djurpark minns jag redan från det att flickorna var små.
Nu besökte vi den med de 2 minsta barnbarnen
 och fortfarande är det samma saker som
 man gillar mest.
Härlig picnic under ett skuggande träd och
 det bästa var när man kunde spana på
 en traktor som körde runt på travbanan precis bredvid.





Brunch tillsammans med samma gäng på 
Krapihovi i Tusby.
Detta kan jag rekommendera; 
vackert område och den gamla 
herrgården funkar fint som restaurang / hotell . 
Super gott !

När jag saknar havet som mest
 är det Porkala som gäller.
Att sitta ute på en klippa och titta ut över
 horisonten gör mig lugn . Älskar havet .

Raseborgs Sommarteater bjöd på Peter Pan
 och biljetter till föreställningen 
var nr 1.1´s födisgåva. 
Super talenta unga skådespelare , 
men det bästa var nog krokodilen 😀
Födisbarnet gillade det massor och frågade om
 vi igen nästa sommar kan åka dit .



Allt detta hann vi med under två veckor, 
mera följer ....













tisdag 6 juli 2021

Sommarnatts tankar

Klockan visar 3.20
kan inte sova, för varmt.
Mina fyrfotade värmedynor
gör inte saken bättre.
Går ut på terassen,
betydligt skönare.
Tyst och stilla.
Hade lämnat mitt häfte ute,
och började skriva några rader.



Terassen blev klar till dopet.
Och vilken terass!
Är super nöjd
H vet precis hur jag vill ha det😍


Lilla Emil fick sitt namn
en varm och solig dag.
Ute på gräsmattan under ett tält
som var dekorerat med björk
och med blommor som nr1 fixat.
En stämningsfull stund
och upplevde att alla trivdes.



Midsommaren fick jag fira med nästan
alla kära runt mig. Alla utom nr4,
som är nykär och firade med honom❤️
Är så lycklig att hon funnit nån
att vara lycklig och glad med.
Kärlek är det finaste som finns!


Känner mig rastlös, 
varför månne?
Semesterångest kanske?
Man har ju alltid en massa 
förväntningar på den.
Men iom att de lovat +30
en längre tid framöver,
så vet jag att jag sitter här hemma
och pratar antagligen endast med hundarna. 
H avskyr värme , kan inte göra nåt
och arg som ett bi.
Helst skulle jag sitta på en klippa
och stirra ut över havet med 
en stickning i famnen. 
Har ju dock mera än mången annan, 
så borde inte klaga. Gård och natur
omkring mig. Men skulle 
nog villa bort för en stund ens, 
dessa omgivningar har minsann
blivit bekanta under de senaste 18 månaderna. 
Kanske det är september som 
är semestermånad nästa år,
ifall man nu har semester?




onsdag 2 juni 2021

Sommaren är här

 Undrar hur det gick till ?
Underligt hur fort tiden går när man blir äldre .
Just var det ju jul och nu knackar midsommaren på dörren .
Plötsligt är allt grönt och skönt .
Tog mig en lunch promenad och 
plockade en bukett med liljekonvaljer.
Doften är bedorande och så vacker den lilla sirliga blomman är.
Hade alltid tänkt att jag skulle gifta mig till pingst 
för att få av dem i buketten , 
men riktigt så blev det ju inte . 
I december fanns inte på den tiden konveljar att få .


Björkarna susar med sina fina späda blad , 
ängen grönskar och välkomnar hästarna till bete.
Har både hästar , lamm och höns runt om mig .
Inga egna ännu , men finns på min to-do list.
Pärlhönor står högts på min önskelista , 
gäller bara att övertala H ännu .
Borde nämligen fixa ett hönshus till dem 
och tror inte att det gillas av honom.


Just nu har han fullt upp att fixa en ny terass till mig.
Först skulle det bli lite småfix ,
men det slutade med att vi rev hela terassen .
Skulle de nu vara så enkelt att bara smälla upp raka , släta väggar 
skulle den redan ha varit färdig ,  men ...
jag har ju samlat på mig en massa gamla fönster 
och att få dem och passa in lite här och där , tar sin lilla tid.
Några höstörar skall även placeras in .
Lite bråttom blir det även , 
för vi skall fira dop här om ett par veckor 💙
Som tur så har vi härliga döttrar och svärsöner som hjälper .

I år har jag bestämt mig för att njuta av sommaren varje dag.
Jag hoppas att coronan skulle snart vara ett minne blott
och att jag kunde igen vara med mina barnbarn.
Försiktig måste man väl vara ända tills man fått dos 2.
Men ute kan vi vara och
 springa barfota i gräset ,
äta glass,
steka plättar 
och bara njuta av att få vara tillsammans.
Jösses så jag längtar att få krama om dem igen .

Går en tur runt gården
och möts av en annan skönhet , förgätmigej.
Så vacker även den .
















måndag 26 april 2021

Grateful

 är ordet jag upplever att beskriver 
bäst hur jag känner mig just nu.
Tacksam är väl det översatt ,
men det har inte samma pondus tycker jag.
Varför är jag tacksam?
Mest för att jag äntligen ser ett ljus
i tunnelns slut .
Fått min första dos av vaccinet ,
ni gissar säkert mot vad. 
Jep, rätt svar är Covid-19


Tacksam över att bo i Finland .
Ofta har jag svurit över att vi finns 
här långt uppe i norr .
Saknat en massa av saker 
som det tex finns i mitt favorit land Italien .
Men det senaste året har det visat ,
att detta är det  perfekta stället att bo på.
Glesbebyggt land , 
vi bor några kottar i stora hus / lägenheter , 
alla håller frivilligt distans ,
en underbar natur att vistas i 
och sist men inte minst
en sjukvård som funkar
och alla dessa superhjältar
som jobbar där.


Min hemstad har kommit långt i vaccineringarna
och plötsligt såg jag att även min tur har kommit.
Redan känslan att kunna reservera tiden 
gjorde mig euforisk.
Äntligen !
Och på fredagen var det dags .
Stället var en stor jumppasal 
och i dörren togs jag emot av en glad "gubbe" .
Han hade på sig Röda Korsets väst 
och var där för att välkomna mig och visa vägen.
Fram med ID och efter en minut var det min tur.
I båset väntade en  supervänlig sjukskötare 
som kollade mina uppgifter och berättade om vaccinet.
Och så var det färdigt , jag var vaccinerad !
Kunde ha kramat om henne , 
så lycklig och lättad kände jag mig.
Tusen tusen tack !
Känner mig tacksam och privilegierad.


Det är nog ännu långt att gå ,
inann vi kommit igenom den helt , 
men äntligen ser jag ett ljus i tunnelns slut.



♫ Blåsippan ute i backarna står ....♫

inte ens det att våren tagit time-out stör mig just nu 






torsdag 15 april 2021

Koltrastens


 drudelutt väcker mig på morgonen,
vilket betyder att  sover med öppet fönster igen . 
Och det har jag väntat på ;
"Mommokuume " och 2 fyrfota värmedynor
 under täcket heter duga !
Våren är här igen , tom snön har smultit 
vilket jag aldrig trodde att den skulle göra före vappen.
Som bäst hade vi nästan 70 cm av den varan , 
men nu endast några sega högar kvar.


Påsken kom och gick , på tumis med H igen.
Minns hur man senaste år sade att 
" om vi nu denna ena påsk firar allena ..."
Så blev det ju inte riktigt , 
skitet fortsätter och fortsätter .
Ingen vet eller kan säga när vi kan igen leva ?
Har funderat på hur det sedan blir , återgår vi till det gamla ?
På jobbet är det nog redan ganska klart att distans fortsätter i allt större grad
och det passar mig utmärkt . 
Hinner med så mycket mera då inte behöver
ödsla tid på resor.
Men sedan det andra ? 
Kommer nog att fortsätta beställa maten via nätet;
så skönt att nån annan plockar ihop det jag behöver 
och inga onödiga saker blir köpt.
Mera fundersam är jag för det sociala livet ??
Distans till andra + mask på ansiktet kommer säkert
att höra till vardagen ännu länge ,
 men kan inte låta bli att fundera om vi tom vant oss
 att hålla distans och att vara för oss själva?
Många tycker att det är skönt när det inte finns en massa "måsten" man måste göra ,
tex kuska ungar till hobbier , fira födelsedagar , 
fira helger tillsammans och dylikt.
Nu har det funnits en ursäkt att inte göra det .
Jag saknar ju mina nära och kära så att det gör ont ,
 men vet inte om känslan är ömsesidig.
Kanske de tycker att det är skönt att inte behöva vara med oss ?
Jag vet inte och vet inte om jag vill ställa frågan ?
Kanske jag borde ?

Gullena  saknar oss , 
frågar varje gång vi ses när de igen kan komma övernatt?
Har inget svar att ge på den frågan ,
sen nångång är inget ett barn förstår.
Ett nytt barnbarn anlände i slutet av mars och 
hade så hoppats att fått ta del i hans babytid , 
men tyvärr så tycks det dröja
 innan vi alla får ett vaccin .
Tills dess så är det bara att ses ute en
 stund nu och då.
Som tur har jag en gård som det alltid finns 
nåt att pynja med.
Skissade just upp hur jag funderat att ändra terassen , 
till H:s stora förtjusning igen.
Och då jag vet hur länge han planerar på
 saker och ting, 
så har jag inga större förväntningar på att 
den snart skulle förverkligas . 
Men kan ju alltid bli positivt överraskad ?
Finska ordspråket
 "pessimisti ei pety " = pessimisten blir inte besviken , 
beskriver mina tankar bra .
Väderprognosen lovar värme och sol, 
så kanske jag snart kommer ut och gräva lite i jorden .