fredag 25 januari 2019

20.1.1979 ,

dagen då det sa "Klick" , mellan fina H och mig 💗
Huh , huh sa Mumma !
Knappast kunde vi i våra vildaste fantasier ens drömma om att det som började denna kalla vinterkväll, Still going strong 40 år senare ?? Helt ofattbart att vi stått ut med varandra så länge , ett halvt människoliv . Undrar vad mina föräldrar tänkte då ? Knappast trodde de heller att denna tonårsförälskelse skulle leda till äktenskap och barn :)
Måste tyvärr inse att det inte blir nån Lotto vinst i € belopp för min del  ,  har tydligen endast tur i kärlek. Men bra så !
Nåt som är hållbart i denna turbulenta värld , där det känns att inget är bestående.
En klippa att ty sig till när det stormar runt omkring mig .
En man vars kärlek jag aldrig har behövt ifrågasätta  , en man som ställer upp för mig i ur och skur.
Lyckliga jag 💗
Ett par dagar senare  , den 23 hade jag födelsedag och då fick jag för första gången en tulpan bukett av H . En tradition som fortsätter , tror inte att han glömt det en enda gång att hämta mig blommor :)
De finaste jag fått av honom är våra fyra barn , mina guldklimpar och lycka i livet.
Nr 3 blev färdig sjuksköterska och henne firade vi senaste veckoslut. Hon hade igen fixat allt möjligt gott att bjuda på, tex dessa underbara kakor.

 


Jag virkade en Tilda docka till henne , sjuksköterska :)




Prövade även på att fixa litet kring temat bröllop , ett brudpar av en bykpinne .




Hoppas att nr 3 & hennes fina K kan fira 40 år tillsammans 💗








söndag 13 januari 2019

Handarbete -

min passion
min terapiform
min njutning
min hobby
mitt allt


💜

bröllopsstrumpor till nr 3

Läste i veckan en artikel om att handarbete är ypperligt vid inlärning , samt då det gäller att nollställa huvudet. Minns från skoltiderna ( ni vet då när man skidade varje dag bland vargar till skolan ) att jag ofta satt och stickade på timmarna, detta var effektivare än att göra anteckningar.
Idag kan jag inte sitta på möten och sticka, men sitter ofta och ritar i mitt block. Inte för att jag skulle på något sätt vara uttråkad , utan är mycket mera koncentrerad då.




Att nollställa tankarna i huvudet är handarbete den bästa medicinen. Ofta löser sig de kvistigaste frågorna helt av sig själv, då man sitter och bara låter stickorna sjunga. Att handarbeta är terapeutiskt, lugn för själen ( utom då jag är i närheten av symaskinen ). Man ser hur arbetet framskrider och en massa tankar finns inlindade i arbetet. Kolla bara  tex hur de räta maskorna ser ut vid stickning, små hjärtan . En massa kärleksfulla tankar har jag stickat in under åren.



En snabb koll i mitt häfte visar att jag nog gjorde en del under 2018 . Kanske litet mindre än "normalt" , vad det nu kan sen bero på ?  Värmen under min semester spelar nog en liten roll . Var så svettigt att maskorna inte löpte . Varje dag satt vi en stund med hundarna i bilen med luftkonditioneringen på och stickade, men inte speciellt ekologiskt eller billigt .Men så skönt .
Handarbeta brukar jag ofta göra i bilen, har en liten påse med nåt smått o gott att pyssla med då när jag inte själv sitter bakom ratten.
Saldot för 2018
40 par strumpor , långa o korta
20 par vantar
10 st mössor
80 små underlag till höstens bröllop
stora underlag
några tröjor
kransar
disktrasor
drömfångare
mattor
+ en massa annat


Få se hur detta års saldo kommer att se ut ? Skulle tro att det blir en aningen mera , iom att räknar med att vara friherrinna till hösten. Gamla trotjänare byts till unga som är billigare i drift.
Skulle gärna göra hobbyn till ett yrke, men tyvärr så lever man inte på det.