Luftutrymmet

ovanför oss har varit upptaget hela veckoslutet . Flyttfåglarna är här, skrikande har de kommit flygande i formationer , som alla mänsko flygar äss bara kan drömma om. Landningsbanan ligger nere vid åstranden och  ifall nu fåglarna har ett kontrolltorn som ger lov att landa , så har de haft full rulle. Det är gäss och tranor som mellanlandar här , likt varje höst .  Ängen fylls av övernattande gäster och de är ganska högljudda. Då det första skriken hörs , så vet jag att hösten är i ankommande.
Redan tidigare har fukten kommit smygande . Gräset är vått då jag går ut med hundarna och över ängen ligger en dimslöja. Solens första strålar glittrar genom den och tycker mig se älvor dansa där inne . Troligen är det nåt helt annat.
Det doftar annorlunda nu än på sommaren , allt känns så mycket kraftigare , så intensivare. Doften av vått hö blandas med skördetröskans damm. Gyllene fälten försvinner in i torkarna och till följande finns de på våra matbord. Växthuset skördas oxå , tomater, gurkor och kryddväxter lagras in för vintern. Så går sista visan för denna sommar.

Först infinner sig skymningen , det känns ännu helt behagligt, men så plötsligt är även mörkret här igen. Märkte till min fasa att solen vaknar senare än jag , först vid 6-tiden och så går vi tillsammans och sova ! Fasar för hur mörkret kommer att påverka mig denna gång ? Varje år har det varit svårare att stå ut med den , nu hamnar jag dessutom göra det helt allena iom att nr 4 inte finns med mig här.  H välkomnar mörkret med öppna armar , så av honom har jag ingen hjälp i detta dilemma. Undrar hur 2 så olika som vi två har stått ut med varandra under allas dessa år ??
Igår kväll var himlen helt otroligt vacker , precis som även den firade forneldarnas natt :)

vi säger adjö till sommaren ...