Blixt & dunder ,

tankar under ett åskväder . Åskan inget jag gillar , men försöker vara tapper och sitter ute på terassen och skriver detta . På glasade innerterassen för att vara exakt , utanför dörren vågar jag mig inte !
Himlen är helt kolsvart , blixten lyser upp den för några sekunder och med det samma smäller det. Inte att undra efter denna hetta vi haft att det måste urladdas , luften känns skön , kan andas igen. Det går tom att tala med H idag , vilket är positivt efter 5 veckors tystnad .

Trots att jag inte riktigt njuter av detta , så känner jag mig ändå tacksam för så mycket. Tacksam... hmm engelska ordet grateful låter bättre, fast de i princip är samma sak.
Bredvid mig har jag två fyrbenta vänner , som flåsar i kapp. Vi hann just och kasta boll innan ovädret kom över oss . Dessa vänner är guldvärda , lyssnar på allt jag säger och följer mig överallt.

 Vid blomrabatten framför mig har jag ett fågelbad och där är kö just nu, talgoxar och sparvar tar sitt dagliga bad . Undrar just varför när det spöregnar ? I går på kvällen hade jag ett rådjur på besök, den var väldigt försiktig och vittrade min doft ( svettstank) ganska snabbt . Under ett par sekunder möttes våra blickar och jag såg hur skräcken lyste i dess ögon.  Tur så lever vi i Finland och  vi mänskor behöver  inte vara rädda att röra oss ute . Satt kvar stilla och märkte att även rådjuret lugnade sig., kanske den förstod att jag inte var farlig. Vilken lycka att få uppleva att detta på sin egen gård.
Det som jag mest är tacksam över är min familj , alla 13 st som jag räknar till min närmste familj. Alla flickorna fullvuxna och utflugna ,  Nr 4 var den sista som flög iväg och ljuger om jag säger att jag inte skulle sakna henne . Varje morgon väntar jag på ett "moron <3 " av henne och varje kväll sickar vi "nati, nati " till varandra. Böt handdukar i morse och av gammal vana tog jag fram 3 st , en tår rullade ner för min kind.

Detta att vara på tumis med H , kräver nog lite övning. Inte lätt för nåndera, fast H inte medger det.
Inte helt lätt för honom att vara ensam med mig ! Vi har försökt göra saker tillsammans , åkt omkring osv , men ... vi får se vart det för oss.
Tacksam över mina små gullen , de finaste som finns i hela världen . Nr 1.1 fyllde 6 år och skall börja förskolan . Ännu en tid duger Mumma till nåt , men snart är kompisarna det viktigaste och så skall de vara . Är tacksam att jag får finnas med i deras vardag och se dem växa upp , leka med dem och skämma bort dem en aning.
I morgon är det måndag igen , är även tacksam över att ha ett jobb. Ett jobb jag gillar för det mesta. Har härliga kolleger att skratta med , tom att gråta med och detta är något som jag är lycklig över.
Augusti hämtar skymningen med sig , fuktigheten kommer krypande och får lust att tända ett ljus.
Men ännu kan vi njuta en tid av ljuset och värmen ( hoppeligen i lite mindre proportioner ) , tänder inte ljuset ännu idag.