Handarbete 2016

Summerade handarbets saldot för år 2016 och visst blev det endel gjort, trots sjuka fingrar och rygg som bråkar. Långt ifrån ett normalt år , men helt nöjd ändå.
Året började med vantar i mina favoritfärger ; grått, naturvitt och rosa.
Endel beställningsarbeten och så några par till egna döttrar.
Totalt blev det 14 par vantar under året.

 Strumpsaldot visar 22 par, stora och små. Anelmaiset, knästrumporna med olika mönster och blommor , var årets hit och så klart måste även jag fixa ett par. Var snabba att sticka , då man inte kunde sluta med de härliga mönstren som växte fram. Dessa värmer nr 3's fötter .

Lilla prinsessan måste förstås få egna.

Mössor blev det 7 st 

Lite ditt & datt

 30 st ugglor , 10 tuttband , 5 nyckelband , börsar , korgar, mattor, sjal , kjol .....

En hel massa smått och gott, alltid nåt på gång. Kan inte sitta utan att ha ett handarbete på gång , gör beställningsarbeten och har ju även en massa egna "beställaren". Är så glad att de gillar mina handarbeten och vill ha av dem ♡

En massa annat hantverk har vi tillsammans med H fixat under året. Jag planerar och H verkställer, tex stjärnor av gamla plankor , trägrisar , reflex sländor ....

Bilder på det mesta finns på instagram (tina.hellen) .

Just nu lite vändags pyssel och vantar på gång, men de ännu hemligt :)

Vårt hus- del 2

Att flytta efter att ha bott över 20 år på samma ställe är inget att rekommendera.  Finns en del samlat här och där, ifall man sku råka behöva det en vacker dag. Troligen kommer det inte en så solig dag nånsin, men för säkerhets skull. Vårt flyttlass skulle åka hela 900 m, så man kunde ju tro att det var enkelt, men egentligen ingen skillnad fast vägen varit 90 km. Lika mycket nedpackande behövdes ändå.
Grannarna tittade nog en extra gång, då även lekstugan fanns på flyttlasset. Tur har jag världens bästa svärson, som redan känner sin söta svärmor och hennes crazy ide'er ☺
Det var den 1 november som vi flyttade in och de första månaderna gick till att " känna efter " vad huset berättade oss. Lära känna hur den pratade och levde. Förstår månne nån vad jag menar? Hus kan faktiskt prata..
Så småningom kändes det rätt att börja fixa det till vårt, ändra mina föräldrars moderna stil till vår lantliga inredningsstil. Konstigt att det var åt det hållet?
Mamma hickade nog säkert till ett par gånger när jag började förverkliga mina ide'er och " förstörde" det hon fixat.
Huset fick en ny färg, grått istället för vaniljgula den varit tidigare. Terass byggdes av gamla fönster, höstörar och glastegel.
Höstörar blev gardinstänger och trapp"galler".
Trävägg kom upp i sovvummet.

Trappans gamla fina plankor drogs fram och fick vit målning, samt text på sig.

Och det senaste; fönster i sovrumsväggen då jag hittade en härlig gammal fönsterbåge:)

Detta endast några exempel på vad vi gjort, massor med projekt under planering. Ni vet det där med att planera och H ! Det tar sin lilla tid....
Just nu pågår det golvmålning. Jep, vit betolux direkt på laminaten. Går hur bra som helst, trots min pappas alla motargument.
Följande flyttlass går av stapeln senare i vår; först mina föräldrar till ett nytt höghus och senare flyttar nr 1 till bondgården . Få se om det blir bondmora av henne, har mina misstankar.

Vårt hus -del 1

Villa Villakulla brukar jag kalla huset vi bor i , har nämligen vissa likheter med Pippis hus. Dryga 60 år sedan såg huset dagsljuset, men vår gemensamma väg började sommaren 1968. Ett hus i 2 våningar , då mitt i urskogen.

Minns att vägen från Hesa kändes jättelång och undrade nog vart vi var på väg. Mitt i en backe , granne till skolan, väntade vårt nya hem. Ett hus som såg litet ensamt och sorgset ut. Ropade efter kärlek och omsorg.
Där började kärlekssagan mellan huset och mina föräldrar. För mig var det ett stort hopp att flytta till ett hus och lämna alla vänner i stan. Men då kom boxern Diba , min första hund, med i bilden och där började min kärlek till hundar ♡
Såsom i alla långa äktenskap har även här funnits upp - och nerförs backar. Helt säkert är dock att skiljsmässa har aldrig funnits i tankarna.

Otaliga timmar har lagts ner på huset och aldrig blir det riktigt färdigt. Alla som bor i ett gammalt egnahemshus vet detta, alltid nåt att fixa , förnya eller ändra på . Ibland räcker  en liten bild i en tidning, att påbörja nåt projekt som bara växer.
Huset har genomgått en och annan facelift under åren . All den tid, energi och pengar som det krävt , kan inte mätas. Ett helt annorlunda hus än det som mötte oss sommaren -68. Nu är huset älskat och ompysslat.
Då mina föräldrar för 5 år sedan ville komma litet lättare undan i vardagen, var det ett lätt beslut för mig att flytta tillbaka "hem" . För H vad det ett större steg , men han älskar ju mig ♡
Nu fortsätter kärlekssagan med huset tillsammans med H och mig.  Fortsättning följer...

Vintern

är min årstid. Kom till världen i smäll kallaste vintern , termometern visade -30 och snö fanns det 1 meter enligt min mamma. Pappa på jobb och kollektivtrafiken strejkade, så lär ha varit ett äventyr att komma till BB.
Nu för tidens vintrar kan man inte lita på, ena dagen - 25 och följande morgon 0 . Förr var det ändå bättre,  minnen förgylls ju alltid , men inte så här mycket.

Vintern kom i slutet av november och då helt säkert var att man genast på juldagen kunde testa sina nya skidor, skridskor och kälkar . Inget tal om att det inte sku ha funnit snö och is.
Sportlovet , som på finska hette "hiihtoloma" =skidlovet , var en vecka då man kunde vara ute och njuta av vintern. Nu har den flera vintrar i rad regnat bort.
Är detta vi själva som orsakat detta eller är det bra nåt som kineserna hittat på enligt en viss herreman bakom atlanten? Blir ledsen då jag inser att mina små gullen inte kan göra allt det som för mig var helt självklart, tex att åka sparkkälke på en isig sandfri väg :) Oj jesses vilken fart vi fick upp bara genom att ta en startspark och så for vi iväg ner för backen. Livsfarligt enligt mig nu. Uppskattar att vi säkert åkte närmare 1 km rakt nerför i himla fart. Skoj vart det. Idag är backen nersaltad genast det kommer två flingor snö, så att alla bilar med friktionsdäck skall komma upp. Tacka vet jag nabbar .
Var ute på promenad med Mimmi som älskar snö likt mig och oj så roligt hon hade då hon plumsade fram i snön. Ibland syntes endast svanspetsen. Dessa stora rullor  var dock lite skrämmande, bäst att hållas nära mamma .
Förklarade att det är nåns lunch :)

Tulpantiden är "korkad" , årets första tulpaner pryder bordet <3

Januari

hämtade äntligen vintern med sig. Vintern jag har väntat på , pudersnö och några minus grader. Helt perfekt väder för att vara ute.  Flingorna virvlade omkring och jag kände mig som ett litet barn, då jag fångade dem med tungan.

Snön hämtar ljuset och lugnet med sig, en tystnad som jag älskar. Speciellt tystnaden just nu, efter nyårets alla raketer. Raketer borde enligt mig förbjudas för privatpersoner , mänskor som inte har vett i skallen. Tycker synd om alla djur, både inomhus och ute i naturen.

Varför inte även om mänskorna som upplever det som skrämmande,

kanske för dånet tankarna till nåt man flytt ifrån? Och vilket slöseri med pengar! Man kunde lika bra tutta direkt eld på 50€ sedeln, inte lika vackert kanske...

Vet trevligare sätt att fira nyår än att sitta i bastun med vettskrämda
hundar :(

Det nya året är som en bok man skriver, ännu många tomma sidor , men sakta fylls de.  Vad det kommer att stå i boken är ännu öppet, det återstår att se.

Är nöjd med livet och allt det fina jag har, så önskar att detta år fortsätter i samma takt. Njuta av livet tex med  en kopp kakao med vispgrädde är aldrig fel :)

Gott Nytt År !